- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Första delen /
11

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - A) Före reformationen - 1. Herbert och 2. Rikard - 3. Gislo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Biskopar.


A) Före reformationen.



1. Herbert och

2. Rikard äro de som nämnas först i Linköpings medeltida
biskopslängd samt uppgifvas hafva varit engelsmän (Teol. tidskr. 1886,
sid. 267); i öfrigt okända. Reuterdahl (i Sv. kyrkans historia)
betviflar deras rätt att tillhöra stiftets biskopslängd.

Såsom stiftets förste med visshet kände biskop nämnes

3. Gislo, som 1139 i aug. var närvarande vid en provinsialsynod
i Lund, där han äfven 6 år senare 1145 1/9 biträdde vid invigningen
af de då senast fullbordade delarne af domkyrkan. Åstundande att
äfven hugna sin stiftsstad med en lika härlig helgedom, torde han hafva
uppgjort planen till Linköpings domkyrka. Sedan konung Sverker
vändt sig till den helige Bernhard med begäran att få sig tillsända
munkar af hans skola, lades enligt en sägen grunden till Nydala kloster
(Nova vallis) af biskop Gislo samma dag, som grunden till Alvastra
kloster lades af konung Sverker (1144). ”Gudi till ära och konungen
och drottningen till vilja” anslog han till Nydala kloster vid dess
stiftande såväl en del af tionden som gårdar i Njudung och Finnved.

Under Gislos tid hölls i Linköping 1152 af påfl. legaten Nicolaus
Albanensis det första kända svenska kyrkomötet, där äfven frågan om
insättande af en svensk ärkebiskop förevar. Frågan, som strandade
på stridigheter emellan svear och götar angående såväl plats som
person, löstes 11 år senare, medan Gislo ännu lefde, på så sätt, att
platsen togs i Svealand och mannen från Götaland, nämligen
Alvastramunken Stephanus, invigd i Sens i Frankrike 1164.

Så blef Upsala utgångspunkten för ledningen af den följande
tidens kulturutveckling, ehuru ärkebiskopen i Lund fortfor att såsom
Sveriges primas vara mellanhand mellan påfliga stolen och den svenska
kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 12:31:00 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free