Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 36. Jöns Elofzson (Joannes Elai) Terserus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
•......
.. Ä Kt. T.................
0>yvtX ,.........
.cLsJk-aJL..
70 Biskopar.
nu nämner hon sig intet af Gustavo, per anagramma, Augustam, så-
som ti!förene, utan af sin nya Fader den Romerska Ånti-Christo, kvil-
ken näst satan och djefvulen, alles vår och den Evangeliska Försam-
lingens argaste fiende är, nämligen Alexandro VII, Christinam Alex-
andram.––––Drottningen hade ock redan dessutom nogsamt röjt
sina Papistiska anslag, genom den offenteliga Påfviska afgudatjänst
som hon inrättat, och dageligen utöfvar bredevid vår unge Konung”.
––––––Drottningen blef häröfver så förbittrad på Terserus, att hon
skref ett bref till regeringen, livari hon i skarpa ordalag fordrade,
att han skulle ”exemplariter” bestraffas. ”Han liade”, skrifver hon
bland annat, ”af iblotta hennes nåd än sitt hufvud i behåll”. Men
hennes skrifvelse ledde ej till något resultat.
Enär det var konungen, som utnämnt T. till biskop, mottogs han
i Åbo med misstroende. Att märka är ock, att hans företrädare varit
alltför foglig, hvadan domkapitlets medlemmar måhända kände någon
fruktan för den kraftfulle och orädde mannen. Kär så T., som fort-
farande misstänktes för synkretism, 1662 utgaf sin ”Förklaring öfver
catechismum”, uppträdde professorn i Åbo Enevald Svenonius och
började skrifva mot de farliga läror, han trott sig finna i biskopens
bok. Det gick så långt, att T. och S. under en disputation så för-
ifrade sig mot hvarandra, att kanslern anmälde saken hos regeringen,
på grund hvaraf en kommission tillsattes att undersöka tvisten. Den
fann åtskilliga anstötliga och skadliga ordasätt i Terseri katekesför-
klaring och begärde, att ärendet skulle hänskjutas till ett samman-
träde af alla biskopar och superintendenter. Det var då, som biskopen
blef för sina ”svåra errores” suspenderad, och 1663 14/s erkände rege-
ringen konkordieformeln som en symbolisk bok. Vid riksdagen året
därpå behandlades saken. T. hade i en böneskrift till regeringen för-
klarat sig vilja återkalla och afbedja allt, hvari han kunde hafva
felat i sin katekesförklaring, men då återkallelsen skulle ske, gjorde
han sig skyldig till hvarjekanda undanflykter, hvarföre man tviflade
på hans uppriktighet. Prästerna ansågo sig därföre ej kunna för-
orda, att T. skulle återinsättas i sitt ämbete, men öfverlämnade af-
görandet åt regeringen, som tillät honom begära sitt afskecl. Vid
afgörandet i prästeståndet var hans ovän, biskop Enander i Linköping,
ståndets talman, och hans vederdeloman, prof. Svenonius, förde proto-
kollet.
Såsom framgår af hans biografi, lämnades T. ingalunda skadeslös
utan vann inom kort åter befordran i kyrkans tjänst. Kär han ut-
nämndes till kyrkoh. i Klara förs., beslöt regeringen, att han i sin
tid skulle vara oberoende af pastor primarius och hans förmanskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
