Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 42. Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Bibliotekel
STOCKHOLM
ILcy •
... Å Kf.T................
0>wv£ >
cLsis-aJL...
86
Biskopar.
Gift. 17031G/e m. Anna SvedenVorg, f. 1086 i®/», t 1766 *>/5. dotter af Jesper
Svedberg, biskop i Skara, ocb Sara Bebm. Barn: Brt* t-HO» »/*, fastare
m. bergsråds afsked, t 1767 2T/3. Margareta, f. 1-08i‘/3, t 1< -’As- ^1™"/,12
m. Andreas Norrelius, professor i Upsala, skilda åt. Jesper, f spad i /i-
Carl Jesper, behöll namnet Benzélius, f. 1714 w/r. biskop i Strängnäs, t - /i-
Alhrecht, f. 1715 n/ä. fabrikör med direktörs titel, + 1.6324/3- -ldo7/, f. 1. /7>
skogsintendent i Crown Point i Amerika, t 1775. Vlrica, g. m. n:o 44. Dess-
utom 3 barn. som dogo späda.
Ingen släkt liar i svenska kyrkans historia en så stor betydelse
som släkten Benzelius. Namnet härleder sig af Bentseby i Lulea soc-
ken, där stamfadren Henrik Jacobsson var bonde. Hans son Erik.
ofvanståendes fader, hade 3 söner, som blefvo ärkebiskopar, och två af
stamfadrens sonsöner blefvo biskopar. I karaktärsskillnaden mellan
de store äldre Benzelierna märker man den i ögonen fallande olikheten
mellan de män, som vuxit upp under den karolinska tiden och dem,
som tillhörde den gustavianska, en olikhet, tydlig nog både i kyrkligt
och i andra hänseenden.
Under sin studieresa gjorde han bekantskap med Leibniz, Tho-
masius, Malebranche, von Helmont m. fl. Om den sistnämnde skrifver
han: ”en gammal Man, men lärd, som han sjelf mente, in Philosophia
Pytliagorica och Cabbala, som allena kan snart nog göra en menniska
galen, åtminstone wurmacktig. Han älskade mig efter jag var fråg–
viser”, hvilket meddelande i all sin älskvärda rättframhet år nog sa
karaktäristiskt. Under alla sina lärda mödor bevarar nämligen B. ett
sundt, praktiskt förstånd, som ej låter sig vilseledas, och som framståi
i ett omättligt begär att lära så mycket som möjligt. Om sin vistelse
i Paris säger han: ”Jag hade, som andra til Ivongl. Biblioteket fri till-
gång; gick thit mornarne och åt ej intil aftonen mer än en simla och
litet mullbär, så länge the vankade”. Hans tid upptages uteslutande
af att studera, collationera och afskrifva handskrifter, samla böckei
och korrespondera med vetenskapsmän. Sin forskning riktade han huf-
vudsakligen på bibliotekens skatter, hvilka ofta voro alldeles okända
på de ställen, han besökte. Efter återkomsten till Sverige ägnade
han som en nitisk polyhistor sitt intresse åt alla dåtida vetenskaper.
Med hjälp af en vidt utgrenad brefväxling och talrika utrikes kun-
skapare förökade han Upsala universitets bibliotek med omkr. 3,300
band. Bibliotekets samlingar, till hvilka äfven hörde naturvetenskap-
liga instrument och universitetets myntsamling, bragtes af honom i
planmässig ordning. Med utgångspunkt från sitt rika material höll
han mycket besökta föreläsningar i litteraturhistoria, de första i sitt
slag, och riktade sina åhörares intresse vida omkring. På språkforsk-
ningens och historiegranskningens fält, såsom dialektsamlare och kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
