Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 42. Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 87
tisk urkundutgifvare betecknar hans verksamhet gryningen af en ny
tid. Genom sina mångsidiga intressen utgjorde han en personlig medel-
punkt för Sveriges lärdomsvärld. På hans initiativ stiftades 1710 det
lärda sällskapet ”Collegium curiosum”, afsedt att främja de matema-
tiska och fysiska studierna i vårt land. År 1719 grundades såsom
en frukt af hans verksamhet Vetenskapssocieteten i Upsala. Den er-
höll kungl. stadsfästelse 1728 och skulle omfatta alla vetenskapsgrenar
med tyngdpunkten inom naturvetenskapen. Han var ock grundläg-
garen af den första vetenskapliga tidskriften i Sverige, Acta literaria
Suecise, som utkom 1720—39.
Om sin verksamhet som biskop skrifver han: ”1 Linköping hatver
jag nu varit öfver tolf år, och hafva de synts mig som tolf dagar. I
konsistorium i Göteborg hade jag aldrig någon sorg, mer än då vi togo
afsked af hvarannan. Konsistorium i Linköping liafver ock vant mig
såsom ett paradis. Tre pupiller liafver jag tyckt mig hafva haft att
vårda: församlingarna i stiftet, gymnasium och skolorna, hospitalerna.
Mellan de trägna stiftsgöromålen, hvilka aldrig försummades, fort oi
han med sina litterära sysselsättningar och underhöll en vidsträckt
brefväxling med in- och utländska vetenskapsmän, hvarom hans bret-
samling vittnar.
Han var en af de lärdaste män vårt land agt, och såsom både
framstående och kritisk författare blef han en af de förnämste fram-
jarne af den litterära uppblomstring, som utmärker frihetstiden.
För öfrigt ägnade han sin uppmärksamhet åt allt, som kunde
lända till fosterlandets gagn och ära. Han började skaffa statistiska
uppgifter om folkmängden i de stift, hvars styresman han var - en
början till det verk, som sedan anförtroddes åt Statistiska tabellkom-
missionen — och uppmanade prästerna att samla de sarskilda lan
skapsdialekterna. Han var en af de förste, som till Svenge mfordc^vo
engelska får; han ifrade för näringarnas framjande samt faste Sw
denborgs och genom hans bemedling Carl XII:s uppmärksamhet På
biskop Brasks planer för åstadkommande af en genomfart från Ost
sjön till Yästerhafvet.
Vid 1719 års riksdag lärer ett förslag vant å bane att iniatta
ett femte stånd, till hvilket förslag B. ansågs som uppliotsman I ng
anhängare af del ny. statsskicket blef han en mycket inflytelserik
deltaeare i rikaclagalifvet och var nnder fler. riksdagar prastestAm
Zmest betydande ledamot i sekreta utskottet Hans energi^
och glödande patriotism gjorde honom till anhangare af hattpartiet,
hvars bästa sidor han representerar. fnqtw Med
Hans teologiska ståndpunkt kännetecknas af fadrens fasthet. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
