Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 44. Petrus Filenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
104 Biskopar.
i Österländska språk där 1735 23/4> prv. 1740 9/g; teol. doktor i Åbo
s. å. 15/t ; tredje teol. professor där med Nådendal, Reso och Merimasku
som prebenden 1741 26/5; rector magnificus 1742; professor i Öster-
ländska språk i Lund s. å. 2S/io> domprost i Linköping 1744 x/5; biskop
i Linköping 1761 s/9*, t 1780 2/6, begr. af efterträdaren s. å. 28/7.
Parentation hölls 10/n af lekt. -J. Hulthin, och flera grafskrifter för-
fattades både på’ svenska och latin.
Gift 1) 1740 b/s m- Ulrica Beneelstjerna, f. 1725 i4/s> t 176611/5, dotter af
n:o 42. Barn: Erik, f. 1742 it/2, stud. i Ups. redan 1747, fil. mag., v. bibliotekarie
där med professors titel, t 1788 is/9. Anna Dorothea, g. m. S. Älf, domprost i Lin-
köping. Brigitta- Catharina, f. 17541/7. t 1755 25/7. Johanna JJlrioa, f. 1758 11/5.
t 17601/7- En son, som begr. späd 1761 is/4. — 2) 1767 m. Maria Worster, + 1795,
dotter af Samuel W., grosshandl. i Sthlm, och Margareta Luther. Hon lade grund
till Worsterska donationen för behöfvande prästänkor från stiftet.
Enär F. under sin studietid varit en skicklig lärare för den mäk-
tige kanslipresidenten grefve Arvid Horns ende son, Adam, och grefve
H. tillika var kansler för Abo universitet, så vann den unge magistern
i hast sin befordran, och vorden professor, fick han med bibehållande
af lönen företaga en utrikes resa. Han begaf sig då först till Eng-
land, där han besökte London, Durkam och Oxford och blef led. af
Antikvitetskoll. i London 1737. Därifrån styrdes kosan till Paris,
hvarifrån han året därpå återvände till England, då han vistades i Ox-
ford och bief led. af Royal Society s. å. 1 Åbo skötte han sin professur
från 1739, men redan 1742 nödgades han på grund af kriget fly från
universitetsstaden till Stockholm. Regeringen flyttade honom med det
snaraste till Lund och snart därpå till Linköping, där han redan 1745
var preses vid prästmötet. Redan som domprost hade han under
längre tider legat ifrån arbetet i konsistorium på grund af sin vistelse
i Stockholm vid de långa riksdagarna, hvilket fortfor äfven sedan han
intagit biskopsstolen, men under sin frånvaro stod han i ständig bref-
växling med kapitlet, som på så sätt fick veta hans åsikt i viktigare
ärenden. Då han själf var närvarande i kapitlet, förde han med myc-
ken myndighet ordförandeklubban och sökte med kraft att göra sin
mening gällande. Som vårdare af det kyrkliga lifvet verkade han vid
prästmöten och visitationer för ordning och sedlighet. De uppmanin-
gar han då ställde till prästerna, voro närmast föranledda af Cleri
comitialis cirkulär vid föregående riksdag. Som han varit vittne till,
huru Dippels anhängare spridt söndring i församlingarna, lade han
prästerna på hjärtat att ”predika Kristum och icke sig själfva”, att
* Fick vid valet 156 röster. Prof. J. Wåhlin fick 189 och öfverhofpred. .T.
Schröder 121 röster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
