Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 46. Jacob Axelsson Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteke
STOCKHOLM
AfST^r.l.........
...........
P^yy^X:. •.....
cLai&XjÅ. .
Biskopar.
Hans uppfostran synes varit sådan, som man kan vänta i ett all-
varligt oeh strängt prästhem. Den första undervisningen fick han af sin
far. Redan på hans 5:te år började hans undervisning i latin på latin.
Snart fick han informatorer under fadrens öfverinseende, och 10 år
gammal hade han läst flere latinska författare, de 4 evangelierna, allm.
historia, m. m. Skolåren i Linköping voro fulla af umbäranden. Han
fick lefva på matsäck, och de kontanta utgifterna uppgingo till 1 Rdr
32 sk. banko för termin. ”Denna summa var så anordnad, att till mjölk
och vedpengar bestods 32 slt., till Docenterne, som i Rectors Class voro
2, till hvardera IG sk., och till hushyra 16 sk. samt till så kallade plutter-
pengar, för livilka ingen redovisning fordrades, 4 sk., allt på person för
hela termin.” Alla lektioner voro på latin, och i klassen fick man ej
tala något annat språk. L. blef snart en skicklig latinare och skref
vers på detta språk redan som gymnasist. — Såväl hans fader som hans
moder hade undervisat i adliga hus, hvadan i föräldrahemmet fanns
en förfining i umgänget, som den unge L. tog med sig ut i världen.
Föräldrarnas gudsfruktan synes hafva varit ej blott en yttre utan ock
en inre, en hjärtats sak, om man än lade stor vikt på yttre former.
Huruvida den grund, som sålunda i föräldrahemmet laggts, blef
bevarad orubbad under en tid, så i saknad af djupare förståelse i reli-
giösa ting, må lämnas därhän; visst är dock, att likaväl som den mång-
åriga brefväxlingen mellan far och son vittnar om ett innerligt förhal-
lande mellan dem båda, så vittnar den ock om ett fadershjärtats behof
att söka förklara allt från kristlig synpunkt och att meddela sin käre
Jacob samma syn på tingen.
När L. kom till Upsala, funnos där många berömda lärare. Åt
latin och vitterhet låg L:s håg, hvarjämte han något studerade botanik.
1774 tog han plats som lärare och följde sin lärjunge v. Tham till hans
släktingar i Lifland, där han i stillhet på landet studerade historia,
skönlitteratur och filosofi. 1766 är L. åter i Upsala, och följande år blei
han antagen till lärare i riksrådet grefve Gvllenstiernas hus för dennes
systerson frih. Carl Gustaf Horn och vistades med familjen G. om
vintern i Stockholm och om somrarna på Björksund i Södermanland
och Torönsborg i Östergötland. G. var af gammalt bekant med L:s far,
hvarför sonen blef varmt mottagen i det grefliga huset. Den unge Horn
blef emellertid om ett par år så klen, att han måste företaga en utrikes
resa, hvarefter L. kom som lärare till ärkebiskop Troilius, företrädarens
far. Sedan han mottagit lagerkransen, tvekade han i valet af lefnads-
bana, om han skulle blifva präst eller stanna i lärdomsstaden. Han
valde det senare och fick snart i uppdrag att utarbeta ett latinsk-svenskt
lexikon, som blef färdigt först 1790.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
