Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 46. Jacob Axelsson Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UlMfeMah
Biskopar. ^25
riksdagen, där konungaparet kröntes ocli kvarvid L. predikade. Han
sade då bland annat, att kan fann i Gust. IV Adolf ”en furste, som af
Försynen gifven åt våra endräktigaste böner, genast efter sin födelse
öfverlemnades åt Gud och Svenska Folket, som under vården af Konnng
Gustaf III tidigt bildades till de dygder, som i tidens minnesböcker ock
tillkommande slägtens välsignelser, skola bereda Honom ett varaktigt
minne och ersätta förlusten af denne Dess oförgätlige Fader”.
Vio år därefter underskref kan den nya regeringsformen ock krönte
Carl XIII, samt om ytterligare 9 år äfven Carl XIV Johan. L. var då
Svea rikes ärkebiskop. Såsom sådan begrof kan kronprins Carl August,
änkedrottning Sophia Magdalena och Carl XIII ock lians gemål. Un-
der riksdagarne 1809—18 finna vi honom med värdighet föra talmans-
klubban ock upprätthålla lydaktigket, sämja ock endräkt samt decorum
i prästeståndet.
Xu en blick på L. såsom biskop i Linköping. Han ställde ganska
stora fordringar på de blifvande prästmännen, äfven om det fordrade
kunskapsmåttet ej var så stort, kan förbättrade adjunkternas lönevill-
kor, lade pastorerna på hjärtat att ”uppmuntra ock understödja ad-
juncterna i sina studiers förkofring ock att vägleda dem i en tillämpad
kunskap i Cura Pastoralis ock den beköfligaste, den af Juris Prudentia
Ecclesiastica.––––Xär Pastores med huldhet ock vänskap visa ock
öfva dem i tillämpningen deraf, så kemta de sjelfva den första frukten
af denna möda med den tillfridsställelse, att hafva beredt i denna plant-
schola dem, som en gång skola dem efterträda i församlingarnas sty-
relse och grundlägga religionens och kyrkans framtida öden”. Han
förmanade ock vid samma prästmöte (1793) närboende präster att
komma tillsammans åtminstone en gång i månaden för att läsa, dispu-
tera ock tala i lärda, särskildt teologiska ämnen. De yngre prästernas
kunskaper pröfvades vid prästmötena genom en särskild examinator,
som på förhand lät trycka och utdela sina frågor, så att de skulle få
tid att bereda sig. Domkapitlet stod troget vid hans sida, ehuru nog
L. var den drifvande kraften i kvad som skedde. Endast strängt sak-
liga skäl gjorde sig i allmänhet gällande vid förslags uppställande.
Redan 1787 uppgjordes en klassifikation af pastoraten, men vid präst-
mötet 1802 framlade L. en reviderad upplaga, kvilken godkändes. L.
föreslog då ock en klassificering af komministraturerna, kvilken god-
kändes. Han lät utarbeta en författning angående prästval, Ordning-
för kyrkobetjänte, in. m. Sitt största intresse ägnade han åt byggandet
af nya kyrkor. 21 kyrkor nybyggdes inom stiftet under hans tid ock
12 utvidgades eller förbättrades. Han verkade för. att kyrkorna skulle
få altartaflor, och rekommenderade den bekante Hörberg till att måla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
