Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 48. Carl von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 133
Derföre I, äldre Lärare och Fäder! Vaker öfver eder sjelfva och öfver
edor barn. Befliten eder att genom förmaningar, vänliga råd, foglig
vaksamhet, och förnämligast genom ädla, Christeliga efterdömen upp-
rätthålla de yngre arbetarena i Herrans vingård. — Omfatten dem med
omsorgsfull välvilja; bemöten dem med rättvisa, med aktning, med
billigt afseende på deras behof och mödor, såsom de der en dag skola
blifva Edra vederlikar eller efterträdare. Och I, yngre Ämbetsbröder!
Hafver akt på eder sjelfva och på Läran. Förkofren eder dagligen uti
Guds ords kännedom, och i all annan nyttig kunskap. Den hjärtats
förbättring, som en verkan af förståndets odling genom vår Herras
Jesu Christi kunskap, är den enda pålitliga. Kunskaper pryda icke
blott, de förädla menniskan; de förvärfva henne förtroende och akt-
ning ibland sina Likar, och dessa förmåner äro villkor för en lycklig
utöfning af Lärarens vigtiga kall. Bemödandet att intränga i Vetten-
skapernas djup att lära oss känna oss sjelfva, menniskan och de ting,
som omgifva oss, är en sysselsättning, som lugnar sinnet, qväfver be-
gärelserna och stödjer våra steg på dygdens bana. Syslolösheten var
i alla tider lasternas och vantrefnadens moder. Arbetet, menniskans
sanna jordiska lif, saknar aldrig sin lön. Då dessa tänkesätt lifva
eder; då sann Ohristelig tro och vaksamhet ledsaga eder, skall Guds
frid, som öfvergår allt förstånd, förvara edra hjertan och, edert sinne
i Ghristo Jesu.
I Ämbetsbrefvet 1819, N:r 8 anmodar han prästerskapet, ”att varna
sina Socknebor mot Skjutande vid Bröllop och Husförhör” med den
motiveringen: ”Det finnes ingen osed, som icke en Prest i sin Försam-
ling kan motarbeta om han vill; ingen skadlig vana, mot hvilken han
ej kan och bör lemna varningar.”
1819 stiftades Linköpings stifts bibelsällskap.
Om tillståndet i stiftet heter det på prästmötet 1820: — — —
”Herr Erke-Biskopen hade icke haft tillfälle att anställa så många visi-
tationer och ämbetsresor, som han önskat; dock hade Herr Erke-Bisko-
pen genom de förrättningar af denna art, som af honom blifvit verk-
ställde, äfven som af Prostarnes aflemnade berättelser ifrån Contrac-
ten, förnummit, att tillståndet i Stiftet är godt och hugnande och att
Presterskapet i allmänhet berömligen uppfyller sina förbindelser, och
derigenom gör sig förtjent af bifall och aktning––––––•”
Biskop v. B. hade ett behagligt utseende, som bibehöll mycken ung-
domlighet ännu på ålderdomen, var i umgänget underhållande och hade
en stor lätthet att tala utan förberedelse, hvilket väl stundom förledde
honom till någon mångordighet. Det outtömliga förråd han ägde af
anekdoter och små historier kunde ofta nog släppas fram äfven vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
