Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 49. Marcus Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpings gymnasium 1805 3%, tilltr. s. å.; prv. 1817 26/5; tillika kyrko-
herde i Slaka s. å. 6/8 odi i Landeryd s. å. 15/io> tilltr. Landeryd 1819;
biskop i Linköping 1819 28/10°, tilltr. 1822. — LNO 1817, KNO 1824. —
Ledamot af Musikaliska akademien 1801. Sekreterare i Östergötlands
läns hushållningssällskap 1813 ocli i Stiftets bibelsällskap 1819. Höll
tal på dess första högtidsdag s. å. och predikade vid riksdagen 1823.
Hedersled, af Vitt.-, Hist.- och Ant.-Ak. 1821 och preses där 1829.
t 1833 22/g. Parentation öfver honom på latinsk vers hölls vid präst-
mötet 1843 af doktor A. Hedner.
Gift 1804 med Anna Laurentia Barfoth, f. 1783, t 186216/3, dotter at An-
ders B., professor 1 Lund, ocli Ebba Bager. Barn: Laurentia Maria, f. 1805, f 1806
20/2, 7 mån. Mareus Hilarion, f. 1807 M/i, löjtnant, godsägare, t 1842 i2/6. Jacob
Agathon, f. 1808 28/12* inskr. vid akad. i Lund 1815, i TJpsala 1826, v. häradsh., bank-
direktör, t 1887 9/g. Carl August, f. ocb t 181120/3. André Oscar, f. 181619/ii>
bankdirektör, t 1886 12/j. Se om honom Svenska millionärer V (Ny följd), Stklm
1900, sidd. 1—94.
Från sin ungdom utrustad med stor fysisk styrka kunde han väl
dä någon gång göra sig skyldig till en och annan obetänksamhet, som
väl ock kunde taga farmen af öfversitteri.
Såsom ung docent råkade han ut för ett sällsamt missöde, hvars
förlopp var följande. När kon. Gustaf IV Adolf kröntes vid riksdagen
i Norrköping 1800 3A, skulle ju denna tilldragelse högtidlighållas äfven
vid Akademien genom loftal och musik på stora Gustavianum. Mu-
siken skulle utföras af akadem. kapellet, biträdt af amatörer, bland
hvilka senare äfven docenten W. anmodades att deltaga. Vid öfver-
läggning om musikstycke föreslog en skalk, docenten Silfverstolpe, Wal-
lenbergs vän och sedermera kyrkoh. i Söderköping, en tonmålning af
Hessler ”Bataille de Fleurus”, i kvilken ingick äfven marseljäsen. Di-
rektor musices, en gammal löjtnant L. F. Leijel, gick i fällan, stycket
antogs och repetitionen försiggick.
Men snart spred sig ryktet om det nog så egendomliga valet af mu-
siknummer, och samma dag festen skulle hållas, blef L. af rektor mag-
niflcus tillsagd, ”att ifall på repetitionen något förevar, som liknade
marseillermarschen, sådant icke uppföra”. Nu voro goda råd dyra,
och direktor musices redde sig ur förlägenheten genom att i hast fram-
lägga en symfoni af Haydn. Detta var dock icke i herrar amatörers
smak, hvarför de med Silverstolpe i spetsen förklarade, att — antingen
Bataillen eller intet, hvarpå de aflägsnade sig och ej läto sig förmås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
