Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 51. Ebbe Gustaf Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar.
införd på den prakt., prästbildningens område, kom han senare att så-
som professor i detta ämne ej blott utöfva ett för långa tider grund-
läggande inflytande på nämnda ämnes vetenskapliga studium vid vårt
sydsvenska universitet ån ock att såväl härigenom som genom sitt an-
ordnande af de praktiska öfningarne verka epokgörande inom den sven-
ska prästbildningens historia.
Åskådningarna växla under tidernas lopp, och med B. framträdde
en ny skola inom Lunds teol. fakultet, den spekulativa förmedlings-
teologien, stödd på den Hegelska filosofien, medan andra teologiska
åskådningar förefunnos representerade af Ählman oeh Eeuterdakl, be-
fruktade hos den förre af Kant, hos den senare af Schleiermacher. Ett
lifligt meningsskifte uppstod, och diskussionen fördes både enskildt och
offentligt, det senare i ”Theologisk Qvartalsskrift” samt i ”Studier, Kri-
tiker och notiser”. Om därvid än någon skärpa förspordes i behand-
lingen af sjålfva stridsfrågan, så bevarades dock såväl den ömsesidiga
vänskapen som det ömsesidiga förtroendet för gemensam kärlek till
luthersk kyrkolära och till den lutherska församlingen.
För Bring var dogmen ett i kyrkans lif historiskt utveckladt, lef-
vaude, organiskt helt, hvars immanenta vetande eller tro, spekulativt
utveckladt, blir dogmatikens innehåll. All teologi är därför filosofi,
ja, den filosofiska vetenskapens fulländning och krona, ehuru visser-
ligen icke all filosofi därför är teologi. Bådas uppgift måste vara att
begripa det sanna, och för båda gäller därför som grundvillkor tillför-
sikt till sanningen, att den vill uppenbara sig, sådan den är. En an-
nan utgångspunkt, t. ex. det ”aprioriska vetandet”, leder från ingen-
ting till — ingenting, och tvifvel på sanningen — till tröstlöshet och
förtviflan.
Brings kamp för att gifva åt trons innehåll det vetenskapliga
vetandets form, förd i samstämmighet med hans andlige frände och
personlige vän, biskop H. M. Martensen i Köpenhamn, ledde med tiden
för B. till ett djupare befästande i den barndomstro, han alltid be-
varat, på samma gång som till en rikare utveckling af de vetenskapliga
anlag, han ärft.
Alltmera närmade sig genom inträffade personförändringar Lunds
teologiska fakultet den period i dess historia, som kallas dess glans-
period, under ledning af män sådana som H. M. Melin, E. G. Bring,
A. N. Sundberg och W. Flensburg, alla rikt begåfvade, för sin upp-
gift varmt intresserade och till åskådning nära sammanslutna med
hvarandra.
Ett vackert uttryck för denna harmoni var den af Bring, Sund-
berg och Flensburg utgifna tidskriften ”Svensk kyrkotidning”, hvars
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
