Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 52. Carl Alfred Cornelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Cornelii längsta ock betydelsefullaste verksamhetstid sam
manfoll med hans tid såsom akademisk lärare.
Hans framstående arbetsförmåga gaf sig därunder tillkänna i syn
i dess behandling samt en klarhet och öfverskådlighet i framställningen
i förening med en koncis form, som gjorde särskildt hans läroböcker
allmänt och länge använda, t. o. m. bland svensktalande icke blott
på andra sidan Östersjön utan äfven hinsides Atlanten.
Sasom allt hans arbete så ådagalade äfven hans författarskap, att
det mera var troheten och fliten i förening med det klart ordnande
anlaget, som gjorde honom till hvad han blef, än någon mera fram-
stående begåfning.
bör praktiska värf ägde C. en lika öppen blick som ett lifligt in-
tresse, hvilket han bland annat lät komma till synes såväl såsom
medlem af Upsala domkapitel och sedermera såsom ordförande i Lin-
köpings domkapitel som ock i vården af de boställen, öfver hvilka han
på båda dessa platser förfogade.
Såsom kyrkomötesombud och själfskrifven medlem af kyrkomötet
tillvunno sig isynnerhet de frågor, som berörde prästbildningen, hans
intresse, och i syfte att förskaffa de teol. studerandena större huma-
nistiska förkunskaper ifrade han för införandet af den teologisk-filo-
sofiska examen såsom obligatorisk för inträde i den teolog, fakulteten
och fick äfven se denna sin sträfvan krönt med framgång, I motsats
mot den uppfattning, att en efter någon tids mognad i ämbetet inför
domkapitlet aflagd pastoralexamen skulle verka till mera fördjupade
insikter på samma gång som till en intimare bekantskap emellan dom-
kapitlen och deras präster och att den därför borde bibehållas, häfdade
O. den meningen, att de studier, af hvilka prästernas framtida befordran
komme att bero, borde fullgöras vid akademien och under den för så-
dant arbete afsedda tiden.
På samma gång C. således syftade åt höjandet af den allmänna
nivån för prästernas akademiska bildning, umgicks han med tanken
pa införande i kyrkan af ett lägre prästerskap, åt hvilken tanke han
gaf uttryck vid 1868 års prästmöte. Hans förslag var, att för lämpliga
inilTl "flllföllA Knurl a 4-4- ,, -1—. ______ 8 .1 . • ■ ■ >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
