Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 54. Otto Nathanaël Teophilus Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 155
historia 1902, af Selskabet for Danmarks kirkekistorie 1896, af det
Nord. Oldskriftselskab 1897. — Uppförd på biskopsförslag i Kalmar
1900, i Skara 1905. f 1910 3/2, begr. af efterträdaren 10/2, hvarefter
stoftet fördes till Lund. Hans minne tecknades vid prästmötet 1912 af
teol. dokt. J. Sjöholm.
Gift 1887 io/12 m. Christina Maria Flensburg, f. 1860 17/io> dotter af Vilhelm
Flensburg, biskop i Lund, och Constance Carolina Nyström. Barn: Maria Mathilda
Constance, f. 1888 u/io- Garl Otto Vilhelm, t 1890 27/2, f 1906 s/3. — Om släkten
Ahnfelt se: O. Ahnfelt, Några anteckningar om släkten Ahnfelt under 1600- och
1700-talen (i Personhistorisk tidskrift 1905) och Svensk Slägtkalender 1886, sid. 14.
Han var ledamot af kyrkomötena 1898, 190S och 1909.
Släkten Ahnfelt, ursprungligen härstammande från Tyskland och
sedan ett par århundraden bofast i vår sydligaste provins, har skänkt
vårt land liera på den andliga odlingens skilda fält framstående män,
däribland de från en senare tid kända Nils Otto, botanist och teolog,
prosten Paul Gabriel, de lundensiska studentminnenas geniale förfat-
tare, samt Oskar, den öfver hela vårt land kände andlige sångaren och
harpolekaren, samtliga bröder till biskop Ahnfelts fader.
I det stilla, kontemplativa föräldrahemmet, där-A. åtnjöt under-
visning, tills han vid 14 års ålder intogs i Lunds katedralskola, utveck-
lades hos honom ett innerligt religiöst sinne, sedermera lyckligt påver-
kadt af hans lärare i kristendom, dåvarande lektorn Gottfrid Billing.
Sina akademiskt teologiska studier gjorde A. under epigonerna till
den s. k. stora fakulteten i Lund, hvilkas främste man var den i Hegel-
ska filosofien väl skolade, lutherskt konfessionelle samt själfständigt
och strängt logiskt tänkande prof. Carl Olbers. Honom i konservativ
åskådning närstående, men mindre såsom själfständig tänkare än ge-
nom sin trosvarma öfvertygelse imponerande, var prof. Claes Warholm,
pius ortodoxus, såsom A. benämnde honom, en liffull och kärleksfull
restaurationsteolog i 1800-talets anda, och kraftigt påverkad af Plii-
lippi och Frank, medan Olbers, dock såsom själfständig lärjunge, i
Kliefoth såg sin mästare. Af dessa båda liksom af de under dem bil-
dade yngre teologiska lärarne Billing och Eklund mottog A. förblif-
vande intryck och gjorde sig med sin mångsidiga begåfning väl hemma-
stadd inom olika teologiska discipliner. Härigenom blef det honom
ock lättare att undgå faran att för de under utvecklingens gång fram-
trädande yttre formerna förbise de inre ledande idéerna, och så blef
han genom detta sitt dogmhistoriska intresse i förening med en grund-
lig specialforskning öfver kyrkliga personligheter en kyrkohistoriker
af i bästa mening modern typ. Öfver liufvud taget kan Ahnfelts stånd-
punkt såsom teolog till skillnad från den abstrakt-spekulativa beteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
