Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Domkapitlets öfriga ledamöter.
Huru små än de fordringar voro, som ställdes på de lägre kler-
kerna, så måste de ändå hafva någon undervisning, livilket gaf uppslag
till domkyrkoskolorna, där blifvande prästmän flngo undervisning i
modersmålet och latin samt i kristendomens mest grundläggande huf-
vudstycken, trosartiklarna och Fader vår samt söndagsevangelierna.
I en högre afdelning meddelades undervisning i astronomi och arit-
metik samt dogmatik och exegetik. Föreståndaren för denna skola
hette scholasticus, oftast skrifvet scolasticus. Han namnes redan !-*-•
1346 heter han canonicus et scolasticus. Någon series öfver dem kan
ei meddelas, enär endast få uttryckligen nämnas som scolastici, och
hvilka därför härnedan angifvas bland domkapitlets öfriga ledamöter.
Med tiden blef scholasticus den, som blott hade öfverinseendet öfver
skolan, där undervisningen sköttes af en lärare, som hette än magister
scholarum, än magister disciplinse, under livilket namn äfveu scholasti-
cus förekommer. Henne lärare var ej medlem af domkapitlet.
Ganonici hafva kunnat uppletas i mängd ända från 1247.
Sacristanus förekommer redan 1300. Han kallas thesavrarius 1 ’ •
Honom tillkom bland annat att förvara de heliga kärlen, kyrkoskru-
darna och kyrkans dyrbarheter.
En syssloman förekommer redan 1256. Han var under medeltiden
ej ledamot af domkapitlet.
Till sist må nämnas, att några förekomma, som kallas blott pie-
bendati eller officiales men af ej uppgifven tjänstegrad, kvarför de upp-
tagits bland canonici. Se K. V. Lundqvists förut anförda arbete.
* Reformationen upphäfde ej domkapitlen i Sverige. Västerås recess
innehöll, att, sedan domkyrkorna och kanikerna fått, hvad som till de-
ras redliga uppehälle behöfdes, så skulle konungen taga det ofverflo-
diga. Och i ordinantian föreskrefs, att prelaturer, kanonier och pre-
benden ej skulle tillsättas utan konungens hörande, samt att ett re-
gister skulle upprättas på deras ränta.
Med domkapitlet i Linköping ingick konungen en förening loM
2/9, hvari bestämdes, att i domkapitlet skulle vara följande ledamoter:
biskop, domprost, ”archideken” samt h kaniker med de bästa prebendena,
och att dessa skulle tillsammans hålla 10 korpräster. De öfvertaliga
kanikerna skulle erbjudas pastorat på landet, tills man komme ned till
det bestämda antalet. Då rofferier från alla håll började på kapitlets
egendomar, förbjöds detta af konungen 1528 26/5, och till Linköpings
domkapitel utfärdade han ett särskildt vänskaps- och försvarelsebref
1529 27/s. .
Den nya ordningen hade dock gjort domkapitlen till ett 10 os
träd, ty reformationen hade ej förmått att gifva dem någon särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
