Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 1. Domprostar och kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domprostar. 171
s. å. V2. Men s& länge hans parti brann af stridsbegär, blef påfve-
budet utan verkan. Att blifva vigd till biskop var numera en omöj-
lighet, hvarföre han från denna tid hade namnet ”electus”, och hans
befattning som stiftsclief bestod blott i att uppbära inkomsterna. På
danskarna hämnades han genom att intaga Kalmar slott 1503 9/s- Då
Sten Sture afled s. å. 14/12, så var det G., som dolde dödsfallet genom
att låta en annan person kläda sig i den aflidnes kläder och resa till
Stockholm, hvarigenom han vann tid att få Svante Sture vald till riks-
föreståndare. Hans inflytande var synnerligen stort, men fienderna
hade ock växt i antal. Prelaterna sågo i honom en inkräktare, freds-
vännerna ett hinder för att få slut på kriget. När han sedan bann-
lystes 1506 20/s, hvilken bannlysning kungjordes både i Tyskland och
Danmark, ja spikades upp på själfva domkyrkodörren i Linköping
natten till Kristi himmelsfärdsdag 1507 13/g, så var det endast herr
Svantes trofasta beskydd, allmogens hat mot danskarne och hans egna
förtjänster, som höllo honom uppe. Han fortsatte emellertid kriget,
återtog Kalmar, som genom förräderi fallit i danskarnes händer 1506,
men, ehuru han i 3 år vistades där, lyckades han ej intaga slottet. På
freden i Köpenhamn 1509 var han synnerligen förbittrad, hvarför man
anser houoiu vara skulden till besluten af 1510, hvarigenom freden
ogillades. — Egendomligt nog fick han det året af herr Svante Ryda-
holms pastorat. Under åren 1510—12 var han svensk ambassadör i
Lfibeck, då han gjorde allt för att underblåsa kriget mot Danmark,
hvarför konung Hans utverkade ett åläggande för biskopen där att
gripa ”electus” och på konungens bekostnad låta föra honom till Rom,
hvilket dock ej lyckades. Svante Stures död och det nya fördraget
med Danmark korsade emellertid Gadlis planer. Når electus kom till-
baka till Sverige 1512, ställde han sig troget på den unge herr Stens
sida, men herr Sten kunde ej hindra Hans Brasks val till biskop i Lin-
köping. Och sedan Brask fått fullmakt, måste ”her electus nöja sig
med den titeln och en obetydlig del af inkomsterna. En tid bortåt
innehade han fortfarande Hofs län och Göstrings hårad som förläning,
hvarjämte han, då inkomsterna af biskopsämbetet nu gingo ifrån ho-
nom, fick Kastelholms slott i förläning.
Året 1518 bildar en vändpunkt i hans lif. Då blef han tillika med
Gustaf Vasa och andra stormän som gisslan bortförd till Danmark,
och 2 år därefter finna vi honom — danskliataren på Christian II .s
sida. Hvad var väl orsaken härtill? I början af 1519 kom den så sorg-
ligt bekante Didrig Slagheck till G. med den öfverraskande underrät-
telsen, att han i Sverige stämplades som en fosterlandsförrädare och
att hans gods indragits. Electus tviflade härpå, men den bekante af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
