Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 1. Domprostar och kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domprostar. 211
Rhodos, landsteg i Alexandria, besökte Kairo, Mempkis, Thebe ocb Py-
ramiderna samt därifrån på Nilen ända ned till Nubien. Återresan
skedde genom Palestina, Syrien och Mindre Asien till Konstantinopel,
dit han ankom i nov. 1815. De stora samlingar, som han gjort under
sin resa, tillökades sedermera betydligt genom gåfvor och köp från de
svenska konsulerna i Levanteu, hvilka med all beredvillighet gingo den
lärde svenske legationssekreteraren till mötes; och de ansågos så dyr-
bara, att de värderades till 40,000 riksdaler banko, hvilket en engels-
man erbjöd sig att betala, hvilket anbud L. dock ej antog, enär han
ämnade hemföra dem till sitt fosterland. I diplomatiskt ärende besökte
han Sverige 1816, då vägen togs genom Östra Europa öfver Polen och
Petersburg till Stockholm. Året därpå vände han åter genom Tyskland,
Frankrike och Spanien, där Alhambra besöktes, hvarefter han tog vä-
gen öfver Sicilien, Neapel, Rom, Florens och Venedig till Konstanti-
nopel, där han då hade den sorgen att få se svenska ministerhotellet
nyligen lagdt i aska, hvarigenom han förlorat sina skatter från Nilens
stränder och Arkipelagens kuster. Han tvekade då i valet om framtida
lefnadsbana, om han skulle blifva diplomat eller söka befordran i kyr-
kans tjänst. Han valde det senare och dröjde ej längre kvar i Turkiet.
Han längtade hem, där han ingått andra förbindelser och snart fick
andra plikter att uppfylla. Men dessförinnan ville han se Grekland och
ännu en gång besöka Rom, hvilket skedde 1818, då han efter att i Vati-
kanen hafva afskrifvit Gottlands jordebok — en ytterst dyrbar hand-
ling — och flera handlingar, som af en senare forskare ansetts vara
synnerligen värdefulla, öfver Schweiz, Rhenländerna och England åter-
kom till Sverige, hvarifrån han 3 år därefter gjorde en utflykt öfver
Finland till Riga och Dorpat för att besöka en vän. En cypresskvist,
bruten i en af Atliéns grusade tempelgårdar, och en lagerkrans, bunden
på Maros graf, förde han med sig hem och visade på gymnasium för
den ungdom, han var kallad att undervisa, och hvilken med samma
vördnad betraktade dessa reseminnen, som den såg upp till den åter-
komne Jorsalafararen.
Om någon lärare varit älskad af sina lärjungar, så var det L., ej
därför att det låg något märkeligt i hans sätt att undervisa, utan där-
för att han förstod att vinna sina lärjungars hjärtan. Länge tillhörde
icke L. läroverket men nitälskade allt framgent därför, emedan han
ansåg det såsom en kyrkans dotter, en plantskola för elever i klassisk
bildning, fostrade till hennes och statens tjänst.
Som domprost och ledamot af domkapitlet uppfyllde han sina
plikter med värdighet och såsom en uppmärksam ledare af de kyrk-
liga angelägenheterna. Han var en god lärare, hjärtlig och öm mot
sina nattvardsbarn, öm också mot de fattiga, hjärtlig mot alla. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
