Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 1. Domprostar och kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
... ......
...........Å .M..r....................
......o>v*x£ •.
......cLsiftxJc,......
222 Domprostar.
Sin skicklighet i grekiska språket ådagalade han genom det grekiska
lexikon, som han (i förening med K. A. Valberg) utgaf 1862. Att en
så framstående man skulle vinna befordran vid universiteten är själf-
klart. På grund af den reda och den klarhet, hvarmed de voro utarbe-
tade, voro hans föreläsningar flitigt besökta, hvarjämte han förstod att
synnerligen intressera sina åhörare. Särskildt i Lund togo de klas-
siska studierna fart, sedan han där tillsammans med prof. Lysander
upprättat ett filologiskt seminarium 1866. För att se sig om företog
lian med statsunderstöd en utrikes resa 1861 och på egen bekostnad
1871. Skicklig pedagog, som han var, besökte han flitigt läraremöten
och hedrades med förtroendet att vara ordförande vid läraremötena
i Stockholm 1866, i Upsala 1869, i Jönköping 1875 och i Gefle 1878. —
Såsom professor i Lund beslöt sig L. att blifva en kyrkans man,
hvartill han gjorde sig kompetent genom afhandlingeu: De vi et ra-
tione ovviiöriatwc ex Vovo Testamento repetenda Commentatio tlieo-
logica, hvilken synnerligen välvilligt anmäldes i Theologisk Tidskrift
1867, sidd. 10—12. Det var L:s önskan att blifva domprost i Linkö-
ping, livarför han anmälde sig som extra sökande till platsen. Att för-
bigå en professor föll sig ju rätt svårt, men sedan regeringen inhämtat
Biskopens åsikt, hvilken lärer hafva svarat, att första steget i kyrkans
tjänst till domprost vore för stort, utnämndes en annan extra sökande.
— Bedan året därpå var emellertid L. domprost i Västerås. Från
denna plats kallades han, när domprostbefattningen här nästa gång
blef ledig, att intaga J:de rummet å förslaget, hvarefter han vid
valet 1877 7/1 vann en öfverväldigande majoritet. — Under sin första
tid i Linköping gaf han intryck af hälsa och kraft, och mäktigt ljöd
hans malmrika röst i den väldiga domen. Arbete tålde han och
han påtog sig det ock. Särskildt ägnade han sina krafter åt stadens
stora och svåra folkskolefråga. Staden hade nämligen strängt taget
ingen folkskola. Tvärt emot testators föreskrift hade den nämligen
tagit Ljungstedtska skolan till folkskola, kvarom se den af L. utgifna
skriften Ljungstedtska friskolan och dess öden, Link. 1882. Genom
L:s ingripande omorganiserades stadens folkskolväsen, och nämnda
skola fick blifva, livad den enligt testators föreskrift borde vara och
ännu i dag är: en Teknisk yrkesskola. Måhända bidrog denna omfat-
tande fråga, hvars lösning för honom blef en samvetssak, att med sina
lifliga förhandlingar tära på hans kraft.
Afven genom sitt kraftiga ingripande till att, om ej utrota, så dock
i väsentlig grad inskränka antalet af lastens nästen gjorde han sig för-
tjänt af samhällets tacksamhet.
Vid prästmötet 1882 gjord* det ett gripande intryck att se det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
