Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 6. Canonici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ganonici. 257
kaniken utfråga hvilken friliet prästerskap ocli församling, borgerskap
och menighet ega i dessa stater samt Tyskarnes friheter i de olika stån-
den. –––––- Af detta bref se vi hvilka fosterländska intressen, som
lifvade både prelaten och hans kanik.
På denna sin resa åtföljde kaniken vår siste katholske ärkebiskop,
Johannes Magnus. Väl hade biskop Brask förut varit emot en bibel-
öfversättning på svenska. Men nu få vi se det märkliga, att en hans
kanik, Petrus Benedicti, på anmodan af ärkebiskopen öfversatte nya
testamentet på vårt språk, hvilket skedde för att undantränga den öfver-
sättning, på hvilken reformatorerna arbetade. Om öfversättningen, som
verkställdes i Danzig, fäller ärkebiskopen det omdömet, att den rätte-
ligen gifvit mer än 1,000 ställen, som blifvit af L. Andra; fördärfvade.
Handskriften, som aldrig varit känd i Sverige, är numera förkommen.
Kaniken, som ej återkom till Sverige, uppgifves hafva lefvat ännu
1534. — Sedan kanik ”Pseder Benedictj” lämnat landet, anammade ko-
nungen hans ägodelar. Detta skedde redan 1527.
191. Johannes Magnus, hette egentl. Jöns Månsson, latini-
serade namnet till Johannes Magni, men skref sig på äldre dagar lika-
som brodern Johannes Magnus, enär han trodde sig härstamma från
ätten Store. Bada bröderna förekomma då och då med släktnamnet
Svinefot. Han föddes i Linköping 1488 19/s- Föräldrar: Måns Peders-
son, borgare, och Christina Kruse. Efter studier i Linköping och Skara
blef han canonicus på båda ställena 1506, hvarefter han studerade först
i Löwen, där han blef magister artium och hade till ledare sedermera
påfven Hadrianus VI. Därpå begaf han sig till ultramontanismens då-
varande stamort Köln 1517. Som Sten Sture d. yngres befullmäktigade
ombud vistades han sedan i Bom, under hvilken tid han blef teol. doktor
i Perugia 1520. Efter Stockholms blodbad vederläde han med stöd af
underrättelser från Sverige inför påfven och kardinalerna den vrängda
framställning, Christian Tyrann gifvit af denna tilldragelse. Af påf-
ven skickades han som legat tillbaka till Sverige för att bekämpa det
lutherska kätteriet 1523. Vid sin ankomst hit fick han veta, att Gustaf
Eriksson blifvit vald till konung, och han ställde sig då på hans sida
och stod att börja med synnerligen väl hos honom. Meningen var
först, att han skulle återvända till Bom för att skaffa sig fullmakt till
kyrkans reformering och förmå påfven att gå in på, att svenska kyrkan
finge välja en annan ärkebiskop än Gustaf Trolle, hvilken af en särskild
domstol förklarats ”ovärdig sitt ämbete”. Men så utvaldes Johannes
Magnus enhälligt till ärkebiskop 1523 23/n och var nog fåfäng och svag
att mottaga denna höga värdighet, för hvilken han i dessa svåra tider
]7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
