Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 6. Canonici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Oanonici.
ej ägde vederbörligt anseende hvarken i Sverige eller i Rom. Gustaf
Vasa kunde ej heller af den nye påfven, Clemens VII, utverka bifall vare
sig till Trolles afsättning eller till det nya ärkebiskopsvalet, utan J. M.
fick nöja sig med påfvens fullmakt af 1524 6/g att förvalta ärkestiftet,
”tills Trolles sak blifvit rannsakad och afdömd”. J. M. var den katolska
kyrkan varmt tillgifven men af naturen allt för svag för att med kraft
våga uppträda mot konungen till den gamla ordningens försvar. Hans
fåfänga skall äfven hafva framkallat personliga slitningar mellan honom
och konungen, hvarom se C. G. Starbäck, Berättelser ur svenska histo-
rien, 3, sidd. 149 ff., Sthlm 1901. — Sommaren 1525 hade han som sände-
bud besökt Ltibeck för att vid skiljedomen om Gottland stå på Sveriges
sida, och året därpå skickades han under förevändning, att hans biträde
behöfdes vid underhandlingar med främmande makter, först till Polen
för att underhandla om ett giftermål för konungens räkning, därpå till
Finland för att höra efter, om nya förhandlingar med Ryssland behöf-
des. I augusti 1526 lämnade han Sverige, anbefallde sitt stift åt biskop
Brask och afbidade i Danzig händelsernas vidare gång. Vid ett besök
i Rom 1534 blef han vigd till Svenska kyrkans ärkebiskop, men då var
det för sent att vända åter, och han framlefde sina återstående dagar
i landsflykt och i fattigdom. Från Danzig kallades han 1537 att del-
taga i det påtänkta kyrkomötet i Vicenza, begaf sig då till Italien och
väntade där förgäfves på, att det beramade kyrkomötet skulle komma
till stånd. I januari 1541 bosatte han sig i Rom, där han afled 1544
23/3. Han är begrafven i Peterskyrkan bredvid Beda venerabilis.
Under sin vistelse utrikes utöfvade han en flitigare författareverk-
samhet än någon svensk före honom. Redan i Danzig skref han 1536
en utförlig historia öfver ärkebiskoparna i Upsala, Historia Metropo-
litanse Eccleske Upsaliensis, hvilken likväl först 1557 (eller rättare
1560) utkom från trycket. Den är tillika med författarens biografi,
skrifven af brödren, intagen i Scriptores rerum suecicarum medii sevi,
III. Detta arbete är en för sin tid väl skrifven kyrkohistoria, och ge-
nom sin bekantskap med det påfliga arkivet har han riktat den histori-
ska forskningen med flera värdefulla aktstycken. Men arbetet är en
tendensskrift, som har till mål att framhålla ärkebiskoparnas förtjän-
ster som medlare i de politiska striderna. En kritisk undersökning af
arbetets källor är utförd af B. Swartling i Historiska studier, tillägnade
Harald Hjärne, Ups. 1908.
Hans andra skrift, rikskrönikan, Historia de Omnibus Gothorum
Sueonumque Regibus, trycktes också i Rom af hans broder 1554 och
blef flera gånger omtryckt. 1 :a uppl. sändes till Sverige med tillägnan
till Gustaf Vasas söner. I sitt fängelse sysselsatte sig Erik XIV med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
