Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - c. Lektorer i historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
/)^)L<r^’- •........
..............Ä.U..’.............................
pL^yyyX:. •.......
....^uJ<<s-qJL....
gQg Lektorer.
sakernas tillkommande ställning, fleres concurrence, oförutsedda häh-
delser, bör man ej lofva något. — Man måste antingen bibehålla rätt-
visan och bryta sit löfte eller tvärtom. Bägge äro anstötliga. — Chefen
handhafver systemen; han bör ej skämmas bort i detaillen. Han kan
ej se — han bör ej se alt, men organerne til hans kunskap härom böra
vara ärlige i hvar bloddroppe samt oafbrutet oegennyttige. Dessa göra
en väsentlig nytta. Öfver den hopen Du skall styra kan Du ej se ned i
alt, veta deras relation och tänkesätt &c, at göra utan afseende derpä
är at sköta deras sens commun och dit af dem beroende ryckte.
Ex(empli) gr (atia) gör en Probst, som allmänheten föragtar, och hvars
skäl til föragt Du ej känner. De skola skrika och misstänka. Men det
tillhör Dig att välja Dit folk — pröfva dem, ej af deras trut, eder, smil,
uppgifter, röstförsäkringar. Nej, af deras gerningar. En chef, född att
blifva stor och dyrkad, kan stupa endast genom egennyttiga och för-
rädiske subalterner: och tvärtom. Detta är en liufvudpoint för alla
som hafva någon styrsel. Än en anmärkning, som bör uppvärma din
medfödda böjelse för rätt och oväld. Du hade säkerligen stått bredvid
Älfven på förslaget, om ej vederbörande utskrikit at Nepotismen uppen-
barligen med Dig stiger på Biskopsstolen och principerna til styrelsen
skulle tagas från Odensvi och Yinö: och än at mycket folk, som äro
Dina gode och käre vänner, som i denna frugtan känna ett hinder för
en full och fri glädje öfver Din upphöjelse. Jag säger detta för att
öka din föresats att följa din natur: ty livad mig angår, vet jag, at
din far och Bror ha för mycken känsla för din aktning och kärlek i
stiftet, för mycken heder själfva at med blodsbandet hindra din fria
gång på den Ärans bana, der en Biskop kan och bör lysa. Du är ung,
rask, har både snille och vilja, bör således göra mycket godt. Och då
man en tid skrämt de gamle Patres i stiftet för Pojk-Begering, så till-
hör det dig, min kste Jacob, at hos dem destruera den fördomen at
stiftets Lycka grundas i åldrens skröpligheter, och en Biskops anseende
på en krokig rygg.
Min son, Bror, vän. Cousin, Du Lindblom, alt försvann, då du upp-
hörde at vara Professor, och Biskop Lindblom har hvarken Far, Bror,
Slägt, Oamerader eller Cousiner &c. Så bör du ej heller mer i Linkö-
ping återfinna Wallenberg, Wimermark, Harlingson eller andra.
Titlarne och den dermed förenade familiarité uphör alldeles. Af alt
detta bör lios oss ej mer återstå än så mycket af hjertats gamla känsla,
som upplifvar och uppvärmer den ärlighet och nit, som du af oss bör
fordra och vi Dig skyldige äro. Så fordrar ditt ämbete och stiftet,
och derföre bör det vika. Den annorlunda lärer och lefver är eu för-
rädare. I följd häraf framrusar min välmening med det rådet at icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
