Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - d. Lektorer i grekiska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
330 Lektorer.
26. Jolian Wallman, 1799. Se kyrkoherdar i Vallerstad.
27. Marcus Wallenberg, 1805. Se biskopar, sid. 134.
28. Sven Fredrik Lidman, 1821. Se domprostar, sid. 209.
29. Anders Arved Arvedson, 1826. Se kyrkoherdar i Risinge.
30. Johan Fredrik Johansson, 1S46. Se kyrkoherdar i Väl-
lerstad.
31. Lars Frik Fusén, född i Trankil af Karlstads stift 1817
20/ii- Föräldrar: Lars Larsson, kyrkoherde i Blomskog, och Sophia
Ruus. Efter studier i Karlstad stud. i Upsala ht. 1835; fil. kand.
1848; magister 185116/6i lektor här i grekiska och latin 1859 27/6 od1
erhöll afsked med pension 1890 13/g. —- RRO 1873. i* i Linköping 1893
ls/e, begr. på gamla kyrkogården, där en minnesvård utvisar hans
hvilostad.
Gift 1856 med Ehha Charlotta Johnson, f. 1833, t 1899 29/4, dotter af Per J.
gårdsägare i Upsala, och. Karin Eriksson. — Barn: Karl Georg, f. 1857 2/4, stud. i
Ups. 1879, t 188123/3. Ehha Hildur Sofia, f. 1859, lärarinna. Alma Maria, f. 1861
9/4, t 1913 15/3. Erik Waldemar, f. 1864 ^/n, stud. i Ups. 1883, f. d. landskanslist
i Linköping, tidningsman i Paris.
Om honom yttrades vid prästmötet 1895: ”R. var en kunnig man,
som sökte tillgodogöra sig en så vidsträckt sfär som möjligt af vetande.
Fackman endast i grekiska, där han ägde kunskaper, tillräckliga för
en universitetslärare, och målsman för sin vetenskap, hade han för-
väyfvat sig aktningsbjudande insikter i en mängd andra ämnen. Som
undervisare intog han en framstående plats. Hans undervisning blef
icke såsom ofta händer med äldre lärare, slentrianmässig, emedan han
ännu på gamla dagar sökte att tillägna sig sin vetenskaps nyvunna
resultat. De mera begåfvade af hans lärjungar skattade också hans
undervisning mycket högt, och deras tacksamhet mot den forne läraren
tog sig uttryck däruti, att han valdes till hedersledamot af Östg. nat.
i Upsala 1885.
Utrustad med ett liflligt lynne var R. den ögonblickliga känslans
man, lätt irriterad och oberäknelig i sina explosiva utbrott. — Ett
onekligen vackert drag hos R. var hans medlidande med all nöd och
hans beredvillighet att, så långt hans krafter räckte, hjälpa eller åtmin-
stone lindra.”
Med framgång ägnade han sig åt skaldekonsten och verkställde
en mängd utmärkta öfversättningar från de klassiska språken. Gärna
sysslade han då och då på publicitetens fält.
Fr. tr. utg.: Se Linköpings stifts matrikel 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
