- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Första delen /
352

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - g. Lektorer i matematik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

te
352 Lektorer.
matik ocli kemi i Linköping 1861 28/10; tf. rektor 1876 V7—1883 30/e-
— ENO 1883. f 1893 22/2, begr. å gamla kyrkogården, där en minnes-
vård, rest af bans lärjungar, utvisar hans hvilostad.
Gift 1863 med Matilda Augusta Löf, f. 1841 30/12t dotter af Claes L., källar-
mästare i Upsala, ocli Maria Jägare. — Barn: Claes Fredrik, f. 1864 i6/5, stud. i
Ups. 1882, med. lie., regementsläkare vid Jämtlands fältjägarereg., RVO. Maria
Senrika, f. 1867 23/3- Emma, t. 1868 s/n. t 1870 20/10. Lars Jalcod, f. 1870 22/4,
stud. i Ups. 1887, distriktssekreterare och ombudsman i 3:dje järnvägs-traflkdistr.
med anställning i Malmö. Anna Elisabeth, f. 1871 Vs- Nils, f- 1874 20/^ -f s. å.
is/g. Karin Matilda, f. 1875 28/10, f 1877is/12. Erik, f. 1877 23/6, f s. å. 26/12.
Karl, f. 1879 2/e, + 1884 9/12.
Om honom yttrades vid prästmötet 1895: ”Såsom lärare var I
pligttrogen och arbetsam. Han följde den s. k. resonnerande metoden,
här i landet först införd af den bekante rektorn Anders Magnus Kjell
dahl i Upsala, vid hvars fotter han själf inhemtat grunderna till sitt
matematiska vetande. Linder I. visade metoden såväl sina företräden
som sina svagheter, hvilka båda i korthet kunna så betecknas, att de
lärjungar, som hade särskilda anlag för ämnet, gingo långt, då däremot
de mindre begåfvade hade svårt att hinna med och ofta icke kunde vid
mogenhetsexamen motsvara fordringarna.
Såsom rektor var I. mycket afhållen såväl af kamrater som lär-
jungar, för hvilka senare han alltid visade en faders intresse, ett in-
tresse, som af dem icke mindre uppskattades, äfven om det, med en hos
klemande fäder icke ovanlig svaghet, mera afsåg deras trefnad och väl-
befinnande för tillfället än deras härdande genom helsosam tukt för
framtidens fordrande och ofta hårda verklighet.
I stiftsstyrelsen togs han mest i anspråk såsom revisor af räken-
skaperna.
Såsom enskild person var I. allmänt aktad och afhållen. Själf en
man utan svek, hyste han obegränsadt förtroende till andra samt var
och förblef intill slutet hvad man i god mening plägar beteckna med
uttrycket en glad student.”
Fr. tr. utg.: Inledning till determinant-teorien, Ups. 1860. öfningsexempel i
analytisk geometri, jemte theser, dito 1861.
26. Karl Leonard Hagström, född i Norrköpings S:t Olai
1855 8/i. Föräldrar: Carl Erik Eriksson, gårdsägare, och Anna Brita
Hagström. Efter studier i födelsestaden student i Ups. ht. 1873; fil.
kand. 1884 28/5; fil. lic. 1889 13/12; fil. doktor 1891 3%; amanuens vid
meteorologiska institutionen i Upsala vt. 1884—vt. 1886 och vid fysiska
kabinettet ht. 1886—ht. 1893; lärare vid Ultuna landtbruksinstitut
1882, vid Upsala tekniska skola 1882—1893 och vid Upsala elementar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 12:31:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/1/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free