Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - g. Lektorer i matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lektorer. 351
stadsfullmäktige samt var deputerad af domkapitlet vid markegångs-
sättningen i Jönköpings län 1861, men doek fortfarande den stränge
lektorn, hvilket lian på ett kännbart sätt lät gymnasisterna i Jönkö-
ping erfara t. o. m. under kristendomslektionerna. Efter tio års tjänst-
göring där sökte han ett stort regalt pastorat. Icke heller där trifdes
han. Han kände sig som på ett främmande arbetsfält, hvadan han
åter sökte sig tillhaka till fäderneprovinsen, där han åter hlef lektor,
näml. i Växjö. Det berättas, att, då han fått den platsen, som gaf ho-
nom betydligt mindre årsinkomst, än den han haft såsom kyrkoherde,
han skall hafva svarat en af kyrkovärdarne, som för honom påpekade
detta: ”Hvad tror du det är värdt att slippa se en sådan som du?”
Återkommen till sin hembygd, visade han sig mycket förändrad, och
förvärfvade sig i Växjö uppriktig högaktning af sina lärjungar samt
blef högt värderad af såväl förmän som ämbetsbröder samt hlef inspek-
tor för Växjö seminarium 1876 1/2. Han kunde dock ej egna sig åt
sina ämbetsplikter, så som han önskade, ty ålderdomen kom jämförelse-
vis tidigt öfver honom, hvarför han nödgades begära tjänstledighet re-
dan 1879.
Ehuru ogift hade han ej samlat någon förmögenhet. Man tror,
att han i tysthet öfvat mycken välgörenhet och att han därigenom på
månget okändt håll förvärfvat sig välsignelse. Vid hans död skref en
tidningsman: ”Han var en man för sig och en hel man, som utan att
af någon eller något kunna bringas ur fattningen, utan att vika en
enda tum åt den ena eller andra sidan gick rakt fram i olympiskt lugn
den väg genom lifvet, som hans i mångt och mycket egendomliga na-
turel anvisade honom såsom den rätta.”
Fr. tr. utg.: In liistoriam scepticismi momenta, Dond. 1844. De sequationibus
Riccatianse similibus algebraice integrabilibus, ibdm 1848. De prmcipuis philoso-
phorum recentioris sevi logicam traetandi rationibus. P. I—III, ibdm 1849. Diss.
principia cognitionis philosophicae sistens. P. I, II, ibdm 1850. De libertate. P. I,
II, ibdm 1852. Carmen Jacobi (Gen. XLIX: 3—27) Suethice cum exercitationibus
Latine metricis thesibusque pbilologicis et pliilosophicis, ibdm 1855. Theses et
disquisitiones mathematiese, Lincop. 1857. In doctrinam de gratia reconciliatrice
momenta cum thesibus Suethice conscriptis, Wex. 1860. Några antydningar om
de gamles geometriska constructionssätt, med figurer (i Jönköpings läroverks pro-
gram 1861). Betraktelser med anledning af rector Sommelii motion i skolfrågan,
Jönköp. 1862. Predikan på bönesöndagen 1865, dito s. å. öfversättning och för-
klaring öfver Romarebrefvet, till den studerande ungdomens tjenst, dito 1866.
25. Lars Fredrik lsandar, född i Odensala af Upsala stift
1828 12/i2- Föräldrar: Nils I., fil. mag., teol. kand., kgl. hofpred. och
kyrkoherde, och Henrica Emerentia Kusel. Efter studier i Upsala stu-
dent där ht. 1847; fil. kand. vt. 1859; fil. dokt. 1860 3Vs 5 lektor i mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
