Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 1. Vreta Klosters pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vreta Klosters pastorat. 131
Inom församlingen, där dock dera högt uppsatta herrar bodde, var
han nästan enväldig. När han, upptagen för annat ändamål, en gång-
meddelade sockenstämman, att föregående års räkenskaper ej voro fär-
diga att framläggas, svarades: ”Det är onödigt––––– herr prosten
vet själf, om han räknat rätt.”
Han var ytterst förbittrad öfver, att biskop v. Troil fått löfte på
att efter honom få det indräktiga pastoratet till prebende. Jägare,
som han var, sköt han vid jultiden en hare och på hvarje nyårsdag, se-
dan han förrättat gudstjänsten, satte han själf för sina hästar, körde
upp på biskopsgården, klef in hos biskopen, bugade sig djupt och sade:
”Se här en hare, som jag själf skjutit”, hvarpå den myndige prosten
strax vände åter. Pastoratet kom emellertid v. Troil trots erhållet
tillträdelsebref aldrig att tillträda.
Prosten T. var ock en synnerligen framstånde och inflytelserik
riksdagsman under frihetstiden. Han var fullmäktig för Linköpings
division vid riksdagen 1755—1756 och för stiftets komministrar vid
riksdagen 1760—1762. Det var T. som vid sin första riksdag väckte
förslaget om — den kungliga namnstämpeln.
Fr. tr. utg.: Fata juris Canonici in Suecia, Ups. 1729. De systemate Scandi-
navise, Suecise infausto, ibdm 1731. Om Wreta Kloster (i Vetenskapsakademiens
Handl. 1741 och 1755). Om Himmelskornet (i dito 1749). Om Himmelskornets
trefnad i Östergötland (i dito 1750). Om hushållningen i Östergötland, Sthlm
1756. Synodalpredikan, Tänk. 1759. Om Östergötlands förmoner och olägenheter,
Sthlm 1761. Huru vilda änder göras tame (i Vet. akad:s Handl. 1761). Om ovan-
liga stora menniskoben på Wreta Klosters kyrkogård (i dito 1765). Om stora
menniskoben och folkets mindre resliga växt (i dito 1766). Sätt att fördrifva
vägglöss (i dito s. å.). Om förbättringar vid Wreta Klosters kyrka (i dito
1767). Om fiskplantering i skogssjöar (i dito 1768). Adelsmannaöde i Svea rike,
Norrk. 1768.
19 (46). Jacob Axelsson Lindblom, 178S. Se biskopar, 1:113.
Hans porträtt finnes i sakristian och i Stiftsbiblioteket.
20 (47). Magnus Lehnberg, 1806. Se biskopar, 1:128.
21 (48). Carl von Rosensteln, 1812. Se biskopar, 1:131.
22 (49). Marcus Wallenberg, 1822. Se biskopar, 1:134.
23 (50). Johan Jakob Ileärén, 1S36. Se biskopar, 1:137.
24 (51). Ebbe Gustaf Bring, 1862—1870. Se biskopar, 1:141.
25. Erik Peter Eodell, född i Stöde af Härnösands stift 1811
3%0. Föräldrar: Erik Svensson, bonde i Westerlo, och Brita Svens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
