Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 2. Västerlösa pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Gullbergs och Bobergs kontrakt.
kontoret i Skeninge fick man reda på, att det kommit dit under ett
annat omslag jämte bilagde postpenningar, och att postmästare Sarnau
utan att ana något ondt afsändt brefvet, som kommit till Skeninge
från en prästgård ”genom en vidlyftig omgång och flera händer efter
hvarandra, än af barn, än af käringar och än af västgötar”. Man
anställde därefter undersökning hos prästerna i Linköping och trakten
däromkring, och när kunskaparne visade upp omslaget hos kyrko-
herde Grevillius i Björkeberg, så kände han igen stilen och kunde
meddela, att prosten Widén i Västerlösa hade skrifvit utanskriften
på omlsaget. Prosten W. uppkallades då till Stockholm, där han inma-
nades i häkte på Stadshuset och rannsakades inför Svea hofrätt, livar-
emellan han fördes i vagn, omgifven af vakt och hufvudstadens gat-
pojkar. Från Östergötland uppkallades en mängd vittnen. Prosten
W. yrkade, att rannsakningen måtte hållas för öppna dörrar, hvilket
afslogs. Protokollen däröfver blefvo ej tryckta, men hertigen tillät på
riksdagens anhållan, ”att alla inom verket flngo öfvervara rannsak-
ningen”.
Anklagelseskriften synes hafva varit ganska vidlyftig. Femtonde
punkten lydde sålunda: ”Slutligen och som herr prosten icke allenast
varit så oerhördt djärf, att förebrå Hans Kungi. Höghet delaktighet i
konungamordet, utan ock föregifvit, att det, som herr prosten skrifvit,
vore skedt af välmening, efter hvilken H. K. H., till undvikande af
ånger och blygd, sig borde rätta; så är jag nödsakad att utbedja mig
herr prostens tydliga svar på den frågan: hvad han förstår med väl-
mening, och om han anser denna vackra och människosläktet upphö-
jande dygd bestå uti de allra grufligaste smädelser, de allra grymmaste
lögner emot den älskansvärdaste prins, de allra redligaste medborgare?”
Dessutom meddelar en samtida, att man lade prosten W. till last,
att han stått ”i omedelbar brefväxling med Hans Maj :t” och hade
skaffat öfversten vid lifgrenadjärerna, K. F. Jernfeltz ”mer än en
skrapa för hård behandling mot soldaterna vid dess regemente”.
Om rannsakningen vågade samtida tidningar i Stockholm ej med-
dela något. Endast Dagligt Allehanda meddelade, att f. d. prosten
Widén gjort sig skyldig till något ”förskräckligt” och ”at han i Stock-
holms stads Gonsistorio blifwet från Präst-Embetet skild”. Präster-
skapet i stiftet underrättades härom genom följande tillkännagifvande
i Linköpings Stifts-Tidningar, X:o 11, 1793: ”Uti nådig skrifvelse af
d. 31 Jan. sistl., har Kongl. Maj:t i nåder vid handen gifvit, det Kongl.
Maj :t af gunst och nåd förskonat för detta Probsten och Kyrkoherden
i Vesterlösa, Mag:r Johan Widén ifrån det honom, i anseende til dess
lasteliga och förgripliga skrift til Hans Kongl. Höghet Härtigen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
