Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 2. Västerlösa pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västerlösa pastorat. 155
skämdaste belackare, hvarför adeln tycker om honom — utan tagen en
capabel prost från landet, hvarpå I kunnen infordra uppgift af bisko-
parne. Är det någon, som adeln lastar, så kan man vara säker på, att
han duger. Den pretexten, att en biskop eller prost ej bör tagas till före-
dragande, på det att embetsvården ej må lida, är för svag, ty hvilken
vård betyder mera, antingen den om alla rikets religionsmål och ett
helt stånds rättigheter och intressen, eller den om ett enda pastorat, som
lika väl af en vikarie kan förestås. Låten ståndet få behålla sin expe-
dition ! Jag talar ej nu som präst ; i det afseendet är det mig likgiltigt,
men jag är ofrälse och ser ofrälsets förlust, då en ofrälseman1) blir skild
från tillträde till tronen; det är det, som adeln vill. De vilja hafva
prästen under sig och taga hand om alla prästsysslor, dels för att be-
skatta honom, dels för att af förbindelse imponera på honom vid val
och flera tillfällen. Låter nu Eders K. H. adeln få sitt spel fram med
denna expeditions upphäfvande, liar Eders K. H. tillfogat prästeståndet
en svår stöt; men har ock skadat sig själf och de andra ofrälsestånden.
G-ören ej värre, än I viljen hafva ihågkommet framdeles! Besinnen:
adeln utgör ej allt, de andra stånden äro ej för adelns skull, och den
tiden är nu iclce mera, då man fördrager despoter eller aristokrater.
Härjämte sändes hosföljande kungörelse. Dess infamier på salig-
konungen äro en följd af edra egna. Om denna smädeskriften får pas-
sera utan laga tilltal och straff, så blir Er regering icke en dygde-,
utan en smäde- och förföljelseregering, och landet snart fullt af paskil-
ler, bitterhet och hat. Emellertid är påtagligt, att när desse embetsmän
få utfara uti kungörelser, som de utfara i ord och gärning om alla,
som varit salig konungen tillgifna, är den vanliga titeln de gifva dessa:
”rackare och kanaljer”.
Min nådige Herre! Tagen dessa anmärkningar i öfvervägande!
De äro skrifna i renaste afsikt. Ve mig, om jag annat påsyftat, än Edert
väl och lugn och ro i landet. Men förakten I dem, så skaden I Eder
själf och riket, och I skolen snart nog till Eder ånger och blygd erfara
deras uppriktighet. Jag bör icke dölja för Eders K. H., att adeln i
högsta måtto föraktar Eder och sig emellan begrinar Eder svaghet att
låta dem få styra Eder, såsom de vilja, till konungens försmädande
och dess tillgifnes förtryck. Det är hedern och tacken, I hafven.”
Ytterst förbittrad öfver detta bref lät hertigen anställa undersök-
ning för ätt få reda på brefvets författare. I postverket erfor man,
att det kommit från postkontoret i Skeninge, hvarefter en skrifvelse
afsändes till landshöfdingen i Linköping och polisflskalen Teuchler
skickades ned till Östergötland för att anställa undersökning. Han
hade med sig det omslag, kvari brefvet varit inneslutet. På post-
i) Förf. syftar äfven här på Wallquists afskedancle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
