- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Andra delen /
161

(1915-1919) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 2. Västerlösa pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Västerlösa pastorat. 161
åt han sålunda under Upsalavistelsen middag endast hvarannan dag.
Endast kort tid vistades han vid universitetet. Ungefär hälften af stu-
denttiden tillbraktes på konditionerande. Af allt, som man känner från
denna tid, framgår, att den unge prästkandidaten lefde ett fromt lif
i bön och gudsfruktan men också i stor tillbakadragenhet, hvilket nog
’ var en följd icke endast af yttre förhållanden utan framför allt af inre
läggning och ringa tankar om sig själf. Utan att behöfva genomgå
någon häftigt ingripande kris synes hans inre lif hafva fått växa stilla
och lugnt men på samma gång kraftigt, så att grunden lades till en un-
derbart fast tro, som aldrig under hela den kommande lefnadstiden sy-
nes hafva rubbats af vare sig några inre tvifvel eller någon utifrån kom-
mande nöd.
–––––-Han hade gärna velat taga graden, men penningemedel
fattades.––––– Under hans prästerliga tjänstgöring i yngre år hade
de fem åren i Sund en särskild betydelse.––––– Han fick — här i
Sunds skolhus grunda ett eget hem trots de mycket små ekonomiska
förmånerna. Hvad som gjorde Sundstiden till en för hela det följande
lifvet oförgätligt skön tid var framför allt den andliga rörelse, som då
uppstod i församlingen och i hvilken D., trots sin obenägenhet att på
något sätt ”träda fram”, synes hafva stått såsom ett slags ledare. Ett
starkt band af kärlek knöts mellan Sunds församling och dess unge
präst. Där rådde en lifaktig verksamhet utan något partiväsen eller
någon separatism. Om söndagen var kyrkan fullsatt med folk; under
söekendagseftermiddagarna, sedan skolarbetet var slutadt, höllos bibel-
stunder ute i byarna, och i de sköna Ydrebergen ljödo sånger, sjungna
med lif och lust. Det var något af ljuflig vårtid. Under kommande år,
som ofta fylldes af bekymmer af olika slag, stod Sundstiden för makarna
D., liksom på grund af deras berättelser äfven för deras barn, såsom den
härlig tid, och namnet Sund blef för alltid förbundet med tanken på
hvad som är skönast och kärast på jorden.
Under de sex åren i Järeda komministergård — fick D. pröfva på
mera af bekymmer. Han nödgades uppträda mot en del råhet i seder,
hvilken i den då mycket aflägset liggande bygden hållit i sig med myc-
ken seghet. Detta uppfostrande arbete i förening med värnandet om
laglig ordning förskaffade honom flere fiender, i synnerhet i moderför-
samlingen Virserum. Prästgården var t. o. m. flere gånger utsatt för
svåra öfverfall med stenkastningar från råa sällar. Det svara nödåret
1869, som följde på torkåret 1868, medförde särskilda bekymmer men
blef äfven en anledning till mycken hjälpbevisning genom den nödkjälps-
kommitté, som tillsattes äfven i Järeda, och hvars ordförande ocli le-
dande kraft D. var. Äfven i V. och J. fick D. glädja sig åt en städse
11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 22:30:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free