Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 7. Klockrike pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kloclcrike pastorat.
19/4; predikade vid prästmötet 1862. — LVO 1869. — f 1884 24/0. _•
En minnesvård utvisar lians kviloläger.
Gift 1) 1840 28/b med Charlotta Gabriela Silfverstolpe, adl. ätten 1939, f. 1817
!2/2, t barnlös 1846 e/i, kyrkoherdedotter från Söderköping. — 2) 1847 29/g med
Maria Sophia Margareta Broman, f. 182713/Ilt f 1909 8/12j kyrkoherdotter frän
Skärkind. — Barn: Anna Maria Charlotta, f. 1848 2i/5, f s. ä. 20/7. jda Adelaide,
f. 1849, t s. å. Johan Jacob Axel, f. 1854 l5/n> kapten i l:a lifgr.-regementets re-
serv, öfverkontrollör. Carl Gustaf Israel, i. 1857 23/12i t 1863 2/j. — Om släkten
Greicell se Sv. Slägtkalender, 3:93; Setterdahl, Östgöta nat. i Lund, sid. 348 och
Sv. Släktkalendern 1915—16.
Vid prästmötet 1888 uppläste doktor Stenhammar en längre min-
nesteckning öfver honom, hvarur må meddelas: Prosten G var — en
prydlig prest och en ståtlig prost, som väl uppbar hedersplatsen i kon-
traktet, och en ståtlig och prydlig man — ja, detta blef han intill det
sista. Vill jag med ett enda ord beteckna det för honom karakteristi-
ska — så finner jag härvid intet bättre ord än det romerska decorum,
dock så att jag då tager det ordet ingalunda blott i beydelsen af det
utvärtes prydliga och passande, utan ock såsom en beteckning för det
som derjemte och på samma gång i en inre och djupare mening är, så
vidt möjligt, verkligen smakligt och godt. Man kunde, när man först
såg prosten G:s prydliga person, hans ståtliga, jag ville nästan säga,
något militäriska hållning, hans särdeles belefvade och förbindliga,
stundom nog sirligt artiga umgängessätt, lätt komma på den tanken, att
detta yttre för honom och hos honom var allt eller åtminstone det fram-
för allt angelägna och vigtiga. Men det var nog ändock icke på långt när
så. Prosten G. förstod ganska väl att uppskatta och värdera äfven det,
som icke hade så synnerligen mycket af yttre behag, om det blott hade
en inre gedigenhet. Han hade också inom sig sjelf ett vida djupare
och värderikare gebit, än hvad man vid ett första påseende gerna kunde
tro, samt var sjelf en ganska dugande man både såsom medlem af det
• kyrkliga och det borgerliga samhället. Jag föreställer mig, att prosten
G. kommit att tillegna sig och vänja sig in i det ståtliga och artiga,
man kunde nästan säga kavaljeriska yttre väsen, som utmärkte honom,
genom det umgänge inom högre, mera förfinade kretsar, hvari han ge-
nom sina lefnadsskickelser tidigt infördes. Ett sådant väsen är ju ej
heller alls intet att förakta; snarare är det ju en ganska god och nä-
stan oumbärlig sak för hvar och en, som har något slags chefställning
i denna verlden, och på en sådan plats icke blott skall uppbära sin egen
värdighet, utan ock vid ett och annat högtidligare tillfälle skall gå i
spetsens för andra. Endast då är ju sådant väsende ett ondt, när det
blir en form utan all motsvarande inre sanning och kärna, och om
detta lysande skelett sättes i stället för en verklig inre förfining,–––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
