Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Bankekinds kontrakt - 2. Grebo pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grebo pastorat. 51B
som ett utmärkande drag i lians karaktär framstår lians ovanliga ord-
ningssinne, hvilket icke omfattade endast embetet och församlingens
angelägenheter, dem han med sällsynt nit och alfvar förvaltade, utan
äfven sträcktes till de minsta detaljer af hans husliga förhållande.
Prosten S. var af en reslig växt och ett imponerande utseende,
hvilket i förening med alfvaret i hans embetsutöfning, den gammaldags
soliditet och den ordning, hvaraf hans hela omgifning bar stämpeln,
bjöd vördnad hos hvar och en, som inträdde i hans patriarchaliska
hus. Af naturen retlig och varm till lynnet, var han finkänslig för sin
ära och (sitt) rykte och visste att försvara båda om någon trädde dem
för nära. Men denna sinnets ömtålighet var af Gudsfruktan förädlad
till fridsamhet och försonlighet. Friden älskade han och för densamma
ansåg han icke några timliga uppoffringar för stora. Hans sista stun-
der voro lärorika, och huru kunde en vandel, efterdömlig såsom hans,
en lång lefnacl åt det dyraste kall, samhället äger, utmärkt af guds-
fruktan och cliristeliga dygder annorlunda sluta. Det är aftonsolens
milda sken efter en klar dag.
Om prostinnan S. heter det: Det var här (i Grebo) hon utvecklade
i hela sin vidd en husmoders sköna egenskaper. Deras hus var gäst-
frihetens egen boning, snygghetens och ordningens. Allt var städadt
och nätt, ehuru med en anstrykning af gammaldags enkelhet. Öfver-
allt rådde ordning, tystnad och en frikostig hushållsaktighet, och för
den som inträdde i denna omgifning, var alltid något att lära i hus-
hållsväg, i bemötandet mot menniskor. Undergifven, fördragsam, äl-
skande frid med hela verlden kunde hon skicka sig väl ined alla, var
älskad af alla. E11 ren och sann gudsfruktan, och en innerlig, rörande
menniskokärlek voro de utmärkande dragen i hennes väsende. Hennes
gudsfruktan var af den kärleksfulla natur, som egentligen hörer qvin-
nan till. Som ett menlöst barn såg hon öfver allt och älskade det
högsta väsendet, såsom en huld fader. Det var’ ej Moses Gud, som
förkunnade lagen under dunder och blixt, det var den kärleksrika Gu-
den, som talade till Profeten: Tröster mitt folk, taler ljufiiga med Je-
rusalem. Hennes båda äktenskap voro barnlösa: man skulle kunna
säga, att det var så Försynens visa skickelse, att denna rika, ömma
kärlek till hela menskligheten icke skulle sammanträngas inom moder-
skapets trånga gränsor. Ack! hon var icke barnlös. Hon var en huld,
kärleksfull moder för tusende. Ingen enda dag var som ej tecknades
af hennes förråd som Enkans i Sarphat.
Ömma moder, tusendes välsignelser var den hulda aftonsången i
ditt lif, de följde dig till den sista och ljufva hvilan. T nödens och
armodets barn, I önskaden af allt hjerta godt öfver eclier välgörarinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
