Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Skärkinds kontrakt - 2. Skärkinds pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärkinds pastorat. 37
gor. vitan att han därmed fick mer eller mindre att skaffa, och ntan
att han också därvid på ett eller annat sätt framträdde såsom en af
stiftets ypperste och ansenligaste målsmän, till dess han omsider kal-
lades att, för att så säga, sätta kronan på denna sin verksamhet genom
presidiet vid prästmötet 1862.
Såsom redan blifvit sagdt var han i många år riksdagsman. Re-
dan vid sin första riksdag framlade han en motion om en s. k. kyrko-
synod, hvilket sedermera kommit till verkställighet genom våra kyrko-
möten, ehuru på ett helt olika sätt än han tänkte sig det. — Vid alla
sina riksdagar motarbetade han alla de förslag, som framlades, för att
förändra vårt gamla representationssätt och förklarade Sveriges.gamla
på stånds- och klassval grundade representationssätt vara något, hvari
vårt land stod icke efter utan framför andra länder. Vid riksdagen
1845 försvarade hän med skärpa det då framlagda förslaget i detta
hänseende, som var så byråkratiskt och aristokratiskt, att det ökade
de fyra stånden med ett femte, dock ej inom samhällets orepresenterade
lager utan ibland dem, som hade kaptens rang och däröfver. I full
öfverensstämmelse härmed förordade han bibehållandet af den adliga
själfskrifvenheten till ordförandeskap i utskotten, emedan detta vore
ett politiskt dekorum, och att man hade lika liten rättighet att af-
hända någon fäderneärfda rättigheter som att beröfva millionärens arf-
vingar deras rikedom. Han motsatte sig den lika arfsrätten mellan
man och kvinna, emedan denna skulle medföra en oinskränkt hemmans-
klyfning, genom hvilken Sverige skulle ‘’göras till ett Irland, sönder-
delad! icke i- hemmantal utan i potatisland”. Han förklarade allt tal
om skattebetryck fullkomligt oskäligt, enär de på skattejorden liggande
bördorna vore att anse icke såsom ett ondt utan fastmera såsom ett
verkligt godt. alldenstund jordens häraf föranledda låga penningevärde
”gjorde det möjligt för den fattige arbetaren att förvärfva sig en egen
torfva”. Han motsatte sig all tullfri införsel, enär sådant skulle med-
föra ”armod och näringslöshet”. Han förklarade kyrkopliktens bort-
tagande vara en ”okristlighet”, påyrkade återställandet af de gamla
straffen för sabbatsbrott och vägrade sitt bifall till Svenska nykterhets-
sällskapets begäran om anslag samt framhöll i sammanhang härmed
”olämpligheten, obehörigheten, ja skadligheten af de kringresande nvk-
terhetspredikanternas verksamhet” och vid 1854 års riksdag förordade
lian med stor värme det kungliga förslaget om tryckfrihetsförordning-
ens uteslutande ur våra grundlagar. När vi läsa detta, låter det ju
så underligt för våra öron. Men ho vet, om icke den tiden kan komma,
då man tänker: Ack, om vi blott kunde rifva upp ur mullen sådana
män, att de ännu en gång måtte med stark hand gripa om vår kyrkas
och hvarför också icke om statens roder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
