Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8:t Olai pastorat. 131
stads stifts präster bekosta hans porträtt i olja och uppsatte det i Karl-
stads domkapitels sessionsrum. — Biskopinnans porträtt tinnes i C. E.
Nygren, Karlstads brand 1865 oeli stadens senare öden. Göteborg 1915,
sid. 65.
Gift 1847 28/8 med Ghristiana Charlotte Elisabeth Maule, adl. ätten 2135, t.
JS25 is/2, t 190714/21 dotter af James Maule, postmästare i Arboga, kammarherre,
f. d. härold vid KMO, oeli Charlotta Hollé. — Barn: Herman Gottfrid, f. 18481Vt-
byråingenjör i Järnvägsstyrelsens förrådsbyrå, + 1914 2S/e. Claes Jacob. t. 1850
i5/s. t 1857 28/2- Sophia Elisabeth (Ellen), f. 1852is/1(|, f 185712/5- Johan (John)
Henrik, f. d. konsistorieamanuens i Karlstad. Ernst Augustinus, f. 1857 16/7. t
1859 6/j- Per Adam, 1. 1858 24/12, mejerikonsulent i Västmanlands län, t 1917
14/,. Anna Charlotta, f. 1860 ie/6, gift 1) 1882 is/7 med Adolf Stellan Thcodor
Mörner. greii. ätten 60, kapten vid Värmlands fältjägarekär: 2) 1908 21/s med
Carl Vilhelm Bromander, fil. kand., kyrkoherde i Fryksände af Karlstads stift.
Karl Elias, f. 186217/4, marindirektör af 2:dra graden vid Kgl. Flottan, tjänst-
görande vid Ingenjörsdepartementet i Karlskrona. Hanna Maria, i. 1866 9/4. Sift
1889 3/d med Nils Elias Anckers, kommendör vid Kgl. Flottan, varfsehef i Stock-
holm. — Om denna släkt Rundgren se Sv. Släktkalendern 1913 och 1915—16.
Om honom lieter det i Nordisk familjebok, Nya upplagan, Bd. 23.
spp. 1183, 1184: ”Redan tidigt lirtigt intresserad af allmänna ange-
lägenheter, intog R. under sina universitetsår en ledande ställning
inom studentvärlden. Mot planerna att bilda en studentförening i
Skandinavismens tecken opponerade han sig och kämpade 1 stallet för
den idé, som slutligen afgick med segern, nämligen bildandet af en
studentförening (studentkåren) med uppgift att samla studenterna i
gemensamt intresse för fosterlandet och vetenskapen, hvilande pa^ na-
tionsföreningar och fackföreningar som naturliga under lag. L1ki
förflyttningen från Upsala kom R. att spela en framskjuten roll både
på det kyrkliga och politiska området. I stats- och kyrkopolitiska tmg
var R. en oförfärad och ihärdig förkämpe för en långt gående kon-
servatism. I representationsfrågan var han en märkesman Irland mot-
ståndarna. Prästeståndets berömda reservation mot konstitutionsut-
skottets betänkande, i hvilken representationsförslagets alla svaga si-
dor skarpsinnigt lädes i dagen, hade R. till författare, hvad det stals
politiska angår. Under det nya representationsskieket vann R. ej nå-
got inflytande i sin kammare, men hörde dock till de mest bemärkte
riksdagstalarna, fruktad för sin klara logik och sina bitande sarkasmer.
— Tyngdpunkten af R:s verksamhet låg emellertid på det kyrkliga om-
rådet. Som kyrkoherde i Norrköping ingrep R. energiskt på alla om-
råden, så t. ex. i fråga 0111 fattigvård och skolväsen. Som kyrkomän
hämmades R. starkt i sin verksamhet af de uppspirande frikyrkliga
rörelserna. De principer, han följde, släppte han dock icke. hov att
skaffa dem större framgång utgaf han 1859—62 Norrköpings kvr<o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
