Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - 3. Häradshammars pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häradshammars pastorat. 417
lian skildrade en skridjökel så, att gymnasisterna tyckte sig liöra, knru
ismassorna där brakade.
Vid gymnasium i Linköping införde kan Stielers atlas ock förfat-
tade en för sin tid förträfflig geografi samt utarbetade i allmänna hi-
storien uppsatser, som af lärjungarna afskrefvos. För allmänna hi-
storien ock kyrkohistorien väckte han intresse genom sina öfversätt-
ningar.
Som lektor blef S. ledamot af domkapitlet, där kan med sm van-
liga kraft ock outtröttlighet deltog i behandlingen af stiftets angelä-
genheter. Om under den tiden de flesta målen där afgjordes i enlig-
het med hans åsikter, hvarföre det sades, att han styrde domkapitlet
— så berodde detta ej på någon hersklystnad från hans sida, utan
därpå att han med en sådan noggrannhet och samvetsgrann urskilj-
ning pröfvade ärendena, att hans åsikter gillades af domkapitlets öf-
riga ledamöter.
Sedan han blifvit kyrkoherde här, inträdde ett nytt, ärorikt tids-
skede i hans verksamhet. Han blef nämligen af stiftsbröderna vald till
ledamot i prästeståndet vid riksdagarna 1834—1835, 1840—1841, 1844
—1845, 1847—1848 och 1850—1851 samt var statsrevisor 1837. Vid
den första riksdagen tillhörde han oppositionen, men vid den andra
drog han sig tillbaka därifrån. Det anförande, som han då höll, adrog
honom mycken smälek af oppositionen, och hans halfbroder Matthias
kunde aldrig förlåta honom detta steg och skref kort före sin dod till
honom, ’att han genom en ovis vidhängsenhet vid sina åsigter, utan
konsideration för den allmänna opinionen, måste åsamka sig ofard
jemte samtidens och efterverldens ovilja och åtlöje’. Men vår S. sva-
rade, ’att han i sitt samvete hade öfver sina åsigter och handlingar en
högre domare än det allmänna tänkesättet’. Också blef han stånd-
aktig i den ställning, han intagit såsom moderat konservativ, och ut-
förde så sitt viktiga riksdagsmannakall med samvetsgrann trohet och
flit samt med oförvillad blick på de stora fosterländska intressena, att
få, om någon, bland ståndets ledamöter vunnit det anseende såsom
riksdagsman, som han. Han talade ej ofta, men, när han talade, sa
lyssnade alla med spänd uppmärksamhet. Såsom ledamot af Stats-
utskottet. hade han stort inflytande och många af dess betaukanden
äro uppsatta af honom eller grundade på hans yttranden inom ut-
skottet. I anslagsfrågor var han sparsam, men aldrig karg, och sokte
i regeringens fordringar ej några biafsikter. Under alla sina riksda-
gar skref han ytterst intressanta bref till hemmet och vänner i hem-
orten, hvilka först i våra dagar utgifvits och äro värda att varmt re-
kommenderas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
