- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Tredje delen /
419

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - 3. Häradshammars pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Häradshammars pastorat. 419
Enligt hans eget förordnande fördelades hans stora samlingar
mellan Vetenskapsakademien och Linköpings läroverk.
Hurn förtrogen S. var med den teologiska vetenskapen, visar hans
prästmötesafhandling. Därom vittnade ock lians teologiska boksam-
ling, som årligen förökades med sådana arbeten, hvaruti kristendomens
stora 11fsfrågor behandlades. Tidens stridsfrågor på det teologiska
området kände han väl till och genom sin omfattande vetenskapliga
forskning var han väl förtrogen med de invändningar och tvifvel, som
i religiöst hänseende förekomma hos naturvetenskapsmän. Men grund
lig forskare, som han var, inom naturens område förblef han dock
orubblig i sin kristliga tro och ökade därigenom raden af de många
naturforskare, som hafva visat, huru grundlig vetenskaplig forskning
inom naturens område mycket väl kan förenas med kristlig tro och
öfvertygelse. A ena sidan kände han, den kunskapsrike forskaren, ve-
tenskapernas gränser, kände, att vetenskaperna ej förmå att besvara
alla frågor. Å andra sidan kände han det hjärtats fromma förtroende
och tillit till Herren, att han förtröstansfullt hvilade vid honom och
lät hans auktoritet i det uppenbarade ordet gälla. Hvad som här icke
kunde för förståndet vinna sin tillfredsställande lösning, det hoppades
S. att få i behörig klarhet skåda i den tillkommande världen.
Allvarlig och nitisk var S. ock i sitt prästerliga kall och arbetade
däruti oförtrutet, så länge hälsa och krafter medgåfvo. Synnerligen
stor omsorg ägnade han åt nattvardsbarnens undervisning. Och, när
han på äldre dagar ej orkade med att sköta pastoralvården, så fortfor
han att predika i tur med sin v. pastor. Af hans stora lärdom och
hans stränghet mot sig själf, af hans i det yttre något sträfva väsen
skulle man vara böjd att tro, att hans predikningar voro torra och
kärfva. Men, som han lefde i tro på evangelium, så voro hans predik-
ningar uppfyllda med evangelii mildhet, och det var hans glädje att
få frambära vittnesbördet om nåden i Kristus. Mot slutet af hans lef-
nad hörde det till hans pröfningar, att han för bristande krafter ej
kunde få tillfredsställa sin lifliga önskan att för sina församlingsboar
förkunna Huds ord. Det var honom till bekymmer och nedstämde
hans mod, att han på sistone, vecka efter vecka, måste afbryta del på-
började beredelsearbetet och afstå från sin åstundan att predika. Dock
hade han den tillfredsställelsen att 14 dagar före sin död predika .Jul-
dagens högmässa, då han äfven förrättade altartjänsten.
Genom lättheten att arbeta och genom att klokt hushålla med
tiden hann han med så mycket. Äfven för trädgårds- och blomster-
anläggningar beredde han sig tid och planterade med egen hand många
träd både i Törnevalla och här. Ännu i sena ålderdomen skydde han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 13 14:45:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/3/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free