Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vikbolandets kontrakt - 6. Kuddby pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuddby pastorat. 463
tillverka åskådningsmateriel för att underlätta undervisningen. Också
uppnådde lian med dessa lärjungar förvånande goda resultat.
Efter slutade studier fick kan anställning vid Linköpings semina-
rium, och den tid, då rektor Anjou i förening med bröderna Karl odi
Knut Kastman ledde undervisningen där, har med rätta blifvit kallad
seminariets storhetstid.
Men hans mest framstående pedagogiska egenskaper kommo till
en större användning, då han var rektor vid Kalmar seminarium. ”Det
var högtidsstunder”, säger en af hans lärjungar, ”då rektorn besteg
katedern, och ingen kunde undgå att taga djupa: intryck af hans under-
visning, ehväd han till sina elever frambar kristendomens sanningar
eller sökte pedagogiskt dana dem för deras fostrarekall”. Gåfvan att
möta svårigheterna med en viss humor följde honom hela hans lif och
hjälpte under seminarietiden mer än en elev genom pedagogikens och
metodikens trånga pass. Arbetet gick också med glädje. Han har blif-
vit kallad ”en boren skolman”.
Om hans verksamhet som kyrkoherde i Örberga har en försam-
lingsbo yttrat: ”Under denna tid blef den andliga hungern i försam-
lingen stillad, men ännu mera väckt.”
I Törnevalla fick han mottaga rika uppgifter i arf efter sin före-
trädare. Under dennes tid hade det rådt goda patriarkaliska förhål-
landen och varit mycket frågande efter Guds ord i församlingen. K.
gick villigt in i fyllandet af dessa uppgifter. I lust och nöd kommo
församlingsborna till prästgården med allt och togo råd af prosten och
hans maka, som trofast stod honom bi och gjorde sin rika insats i att
folket gärna kom till prästgården. Vid sjukdomsfall skulle prostens
hästar hämta läkaren, och helst skulle prosten själf vara med vid sjuk-
bädden under läkarens besök.
Hans praktiska förstånd och erfarenhet visade sig på många sätt,
t. ex. då han inrättade sparbank, sjukhjälpsförening och en de fattigas
sjuk- och begrafningskassa samt vid anordnandet af ett hem, där kiing-
vandrande personer kunde få bo under natten.
Som själasörjare blef han mycket anlitad ocli hördes gärna som pre-
dikant af stora skaror. Därunder fick han äfven stå i godt förhållande
till frikyrkliga sammanslutningar inom församlingen, trots olikheten i
kyrkligt åskådningssätt. När man hörde hans lifliga, kraftiga predik-
ningar, kunde man nog icke ana, hur mycken kamp och nöd de hade
kostat. Han beredde sig alltid sorgfälligt, äfven när han i senare åi
extemporerade, men han kände sig oftast så ovärdig och oduglig iör
sitt höga kall. Mången gång fick han dock gifva allra mest at sin för-
samling, när han kände sig som mest utfattig i sin ande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
