Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hammarkinds kontrakt - 1. Söderköpings pastorat - C. S:t. Laurentii församling, nuvarande stadsförsamlingen - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 Hammarkinds kontrakt.
hemställdes naturligtvis till universitetets kansler, grefve Axel von
Fersen, som emellertid stadfäste domen. De dömde gingo till kungs
men konungen stadfäste domen. Det framgår tydligt af domen, att
man ville liafvä Silverstolpe bort från universitetet, och bakom moti-
veringen, särskildt Boethius’ och Neikters, låg den tysta tanken dold,
att, om Silverstolpe ej förtjänt straffet den gången, så hade man sedan
gammalt en gås oplockad med honom.
Han bosatte sig nu i Stockholm, där han skötte sin boklåda och
äfven anlade ett eget boktryckeri. Hans boklåda satte man emellertid
under censur, men i Stockholm samlade han åter en krets musikkam-
rater och unga lärdomsidkare, hvarigenom han flyttade på så sätt Jun-
tan till hufvudstaden.
För att uppgöra sina med de tyska bokhandlarna tilltrasslade affä-
rer företog han en resa till Tyskland 1802. I April s. å. är kan i Stral-
sund. Sedan gick resan öfver Greifswald, Berlin, Leipzig, Weimar,
Jena, Dresden, Prag, Wien och så åter öfver Berlin och Hamburg hem.
Med sin förmåga att göra bekantskaper kom han i beröring med nä-
stan alla Tysklands lärde och vittre män, i Greifswald med Arndt, i
Berlin med Briukman och Fichte, i Weimar med Kotzebue och Schiller
och i Jena med Göthe, Schlegel och Schelling.
Hemkommen anlade han i hufvudstaden en privatskola för gossar
1803.
Som affärsman var han optimist, råkade i ekonomiska svårigheter
på grund af förlust på sin bokhandel och nödgades göra konkurs 1808.
Men snart ljusnade det för honom, ty relegationsdomen öfver honom
upphäfdes 1810 och genom Wallenbergs inflytande kom han hit till
stiftet, där vi finna de båda olyckskamraterna som medlemmar i Dom-
kapitlet. Några år därefter prästvigdes den forne prästkataren Gusi.
Abr. Silverstolpe. 1816 erhöll han ett statsanslag för utgifvande af
Historia öfver förhållandet mellan Sverige och Norge från dessa sta-
ters uppkomst och till närvarande tid (2 delar, 1821—1823, ofullbor-
dad). När han blef kyrkoherde här, indrogs statsanslaget, hvarigenom
han råkade i mycket stora ekonomiska svårigheter, ty inkomsterna här
voro för små för att betäcka hans stora skulder. Vid flyttningen hil
betalade Domkapitlet de mest tryckande utgifterna, och sedan uppbar
han sin lön i afbetalning på ett amorteringslån. Men ändå voro lag-
sökningarna täta, och dagen före hans död gick hans bo under klubban.
Till hans änka och barn gjordes ett sammanskott 1831, hvilket inbragte
395 riksdaler och 12 skillingar banko.
Emedan han var puckelryggig kallades han Silfverpuckel, och sam-
tiden sade om honom: ”Han har intet att äta”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
