Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hammarkinds kontrakt - Skällviks pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
immiel. f. 1863 Vi. stucl. i Ups. 1881, förste aktuarie i Fångvårdsstyrelsen. Caro-
lina Maria Amalia, f. 1865 u>/2, gift 1809 2«/8 med Per Jolian Hedlund, öfver
Ingenjör vid De J.avals ångturbinfabrik vid Saltsjö—Järla, bebor villan Skogshem
i Nacka socken af Stockholms län.
Vid hans bortgång lästes i Östgöta Correspondenteu följande min-
nesruna: ”Med lionom bortgick en mer märklig man, än mängden hade
någon aning om. Ej stor till växten samt magerlagd, gick han för
öfrigt sin väg så stilla och anspråkslöst fram, att få väl anade, hvad
som bodde inom den mannen.
Prosten L. var en konstnärsnatur. Dock icke i den meningen, att
han egde konstnärens oregelbundenhet och mången gång sönderslitna
ande. Nej, prosten L. var till fullo harmonisk och han egde den sanne
konstnärens idealiska syn på tingen och människorna.
Prosten L. var ock en utöfvande konstnär af ganska hög rang.
Många, många äro de taflor, som han målat. Hela prestgårdsbyggna-
den i S:t Anna var fylld af taflor ända ut i förstugan, och i fler än ett
rum hade tallorna så trångt, att de hängde ett stycke inpå hvarandra.
Och det var märkvärdigt, hur väl och konstnärligt, de voro målade al
denne själflärde målare. Ej få äro också de taflor, som han strött om-
kring sig bland sina vänner. På senare tiden roade det honom att re-
producera berömda svenska målares taflor, såsom t. ex. Kronbergs.
”David och Saul”; Vinges: ”Tors strid ined jättarne”, och den, som
skrifver detta, har mer än en gång stått undrande och beundrande in-
för dessa reproduktioner och glömt bort, att det icke var originalen,
han såg.
Men kärast ändå var det honom måhända att med sin konst bi-
draga till sina kyrkors prydande. Så skänkte han en altartafla till
Husmus kyrka, där han hade sin tjänstgöring under sina bästa och
kraftigaste år. Skällviks kyrka skänkte han altartafla och •> mål-
ningar, och S:t Anna kyrka begåfvade han med ej mindre än 10 taflor.
Dessutom hade han målat altartaflan i .Tonsbergs kyrka.
Men prosten L. var icke blott målare; han var äfven musiker. Om
han hade någon särdeles utvecklad fingerfärdighet på piano, det vet
jag ej, men det vet jag, att så sannt musikaliskt ocli sa direkt till
hjärtat, gående har jag knappt hört någon spela. Den som hade gläd-
jen att fä komma i hans hem och så få den gamle prosten att såtta sig
ned vid kammarorgeln, han kunde med sanning säga sig, att han fått
vara med om en högtidsstund.
•Ta, sådan var den till utseendet ganska oansenlige mannen.
Och ändå ha vi icke vidrört hjärtepunkten hos mannen och hans
verksamhet. Han var framför allt prest och gjorde en sannt presterlig
i ii
t/’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
