Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
pella Patronarum & auxiliatorum nostroriim CIq . Cl).
LXXXIX; 2) Capella Visitationis, troligtvis beläget på
tomten till N:o 8. a St Pers qvarter, med adressnummer
7, Ågatan; 3) Capella Märke, eller Vårfrukapellet,
liggande på. platsen för torra domprostegärden. Sjelfva
kapellet står ännu qvar, nära hörnet af Kungs- oeh
Tornbygatorna, på tomten till gården N:o 9 a. b. SI. Pers
qvarter. Byggnaderna till detta Kapell ha troligtvis varit
mycket stora ; tv vidlyftiga grundmurar finnas ännu qvar efter
desamma. 4) Cape/la Sf. Crue.is, det heliga korets kapell,
tros hafva varit beläget på tomten till gården N:o 37 St.
Kors qvarter, vid St. Korsgatan, hvilken deraf ännu har
sitt namn; oeh 5) St. Georgii eller den helige Görans
’kapell, liggande straxt utom vestertull, der vägen delar sig
ät Bankeberg och åt Hunriebergstullen. Dessutom funnos
i staden s. k. convivia sacra, eller heliga gillen. Blott
tvänne sådana, Conririum b. Olavi, St. Olofs gille, och
Conrivium S. Andrea■, St. Andreæ gille, äro nu kända.
Länets höfdingar bodde i äldre tider på kungsgården
Stång, belägen öster om ån, på Ladugårdsbacken.
Omkring år 1530 fingo dock landshöfdingarne boställe inne
i staden; kungsgården jemnades med jorden och dess egor
blefvo staden anslagne.
Flerfaldiga gånger har Linköping blifvit ödelagdt af
eldsvådor. Den första, med säkerhet kända, inträffade på
1150:talet. Ar 1388 uppgick staden ånyo i lågor, antänd
af konung Albrechts af Mecklenburg tyska legotrupper;
1422 nedbrändes den genom åskeld; 1463 led den mycket
genom plundring af Christian I:s krigsfolk; 1490 och 1596
timade jemväl stora eldsolyckor; men de mest förhärjande
voro dock de, som öfvergingo staden 1546, den 5 April
och den 18 Maj samt den 20 November 1567. Efter dessa
sistnämnda olyckor var staden så utarmad, att den
troligen skulle alldeles försvunnit, så framt icke konung Johan
III i sitt bref af den 1 Dec. 1571 meddelat densamma mänga
skattelindringar och förmåner. Vid eldsvådan 1546 af brann
äfven stora Stångebro. Den blef dock reparerad och först
1646 anbefaldes byggandet af en bro på den plats, der
nuvarande Stångebro ännu i dag ligger. Natten mellan
den 29 och 30 Januari 1700 uppkom åter en eldsvåda,
som inom få timmar lade nästan hela staden i aska.
Elden började i tullnären Anders Lénströms gård vid stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
