Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torget, derigenom att en dräng, under ett utbrott af vrede,
kastade ett brinnande ]jus i en foderlada. Missdådaren blef
härför dömd till döden, men afled i fängelset. På i
rådhuset archiv förvarade kartor kan man noga se omfånget
af denna stora brand. En ny plankarta blef nu den 21
Juli 1700 af konung Carl XII stadfästad, genom hvilken
staden i all hufvudsak erhöll sin nuvarande iigur, ehuru
denna sedermera, förnämligast under de allra sista åren,
blifvit mycket utvidgad. Pest och farsoter hafva äfven
under tidernas lopp flera gånger hemsökt staden. Efter det
år 1291 en härjande farsot skördat många offer, gjorde
den öfver bela riket- graserande "digerdöden" är 1350
härstädes en rik skörd. Ytterligare har pesten bland
innevånarne härjat åren 1602, 1622 och 1711, hvarjemte koleran
under åren 1834 och 1866 ansenligt decimerade
befolkningen.
Linköping har varit skådeplatsen för talrika, i
historiskt afseende märkliga tilldragelser. Den första händelse
af vigt, som i häfderna omtalas, är det stora kyrkomötet,
det första i Sverige, som år 1153, under presidium af
påfvens legat, kardinalen Nicolaus af Alba, sedermera sjelf
]jäfve under namn af Adrian IV, hölls härstädes. Det var
på detta mötte, som svenskarne förbundo sig att till
påfven erlägga en årlig skatt, under namn af St. Peters
penning. Ett annat vigtigt ärende, som vid mötet förevar,
var frågan om tillsättande af erkebiskopar i Sverige och
Norge. Oenighet i afseende på sätet för den nye
erkebiskopen uppkom dock emellan Svear och Göter; de förra ville
hafva honom bosatt i Upsala, de sednare i Linköping, och
då tvisten icke kunde slitas, reste kardinalen sin väg och
Sverige fick fortfarande vara i saknad af erkebiskop samt
lyda under Lunds erkebiskopsdömc.
Ar 1219 kröntes i Linköping konung Johan I,
Sverker Carlssons son. Biskop hä rstädes var då Carl I uf
Folkungaätten och troligt är, att ban förrättade den högtidliga
akten. Om denna händelse känner man för öfrigt nästan
ingenting. Trettiotvå år derefter, eller år 1251, invigdes den
förste konungen af Folkungaätten, Waldemar I,
Birger Jarls son, i Linköpings domkyrka till sitt höga
embete. Denna kröning, som försiggick i April månad, med
en för den tiden ovanlig prakt, förrättades af biskop
Laurentius. Upsala domkyrka hade då nyligen nedbrunnit och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
