Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nungen. som vågat forgripa sig pà svenska kyrkans
pri-mas och lians egen personliga vän. Omgifven af alla sina
kapitelsmän och sin hofstat gick han en dag upp i
domkyrkan, framträdde infor allaret och afklädde sig, i
närvaro af en talrik församling, sin biskopliga skrud, påtog
harnesk och pansar, omgjordade sig med svärd och svor
att icke återtaga den kyrkliga drägten, förrän han befriat
fäderneslandet från Christians förtryck och sin vän
erkebiskopen ur fängelset. Han höll också denna ed. På
Hel leskogen i Westmanland slog den modige biskopen
konung Christians danska här i grund. Såsom biskopar i
Linköping märkas ytterligare Henrik Tidemanni, Hemming
Gadd och — den märkvärdigaste af dem alla —
Johannes Brask. Denne var son af stadens borgmästare och
föddes 1464. År 1518 invigdes ban i domkyrkan
högtidligt i sitt embete af biskoparne från Skara, Strengnäs,
Westerås och Wexiö. Det märktes snart att tyglarne
kommit i kraftfulla händer. Brask var en man, som kunde
genomdrifva hvad han ville och Linköping har utan
tvifvel honom att tacka för mycket. Han bringade ordning
och reda i stiftet, lät täcka domkyrkan med koppar,
anlade ett boktryckeri i staden och ett pappersbruk vid
Tan-nefors samt uppgjorde, bland annat, en plan att förena Roxen
och Östersjön genom en kanal. Detta arbete påbörjades
verkligen, men måste afstanna. Det har varit vårt
århundrade förbehållet, att ån)ro upptaga den store bispens
dristiga plan och att med framgång realisera den. Lyckligt
imdsluppen från ödet att blifva halshuggen vid
Stockholmska blodbadet 1520, der hufvudena af de biskopar, som
invigde honom till embetet, föllo för bilan, måste Brask i
juldagarne samma år emottaga den fruktansvärde,
blodtörstige Christian II. Befallning hade blifvit förutskickad oin
galgars uppresande och om anskaffande af stupstockar. En
djup beklämning, en dödlig förskräckelse fattade alla, en
hvar darrade för sitt lif; men konungen-nidingen
lemnade Linköping, utan att hafva tagit något enda af
inne-vånarnes lif. Endast ett par af sina egna tjenare lät han
hänga i de uppresta galgarne. Tyrannen störtades
omsider från svenska tronen af Gustaf I:s kraftfulla hand.
Det olyckliga fosterlandet lifvades af nytt hopp, alla
partier grupperade sig kring den unge, kraftfulle
ädlingen och öfverallt förjagades danskarne ur landet. Frihetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
