Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
morgonrodnad grydde för Sverige; men under all denna
enthusiasm tyckes det, som om Östergötland förhållit sig
neutralt, af misstroende till styrkan hos den, som åtagit
sig befrielseverket. Det var dock blott Braskens exempel,
som smittade allmänheten. Den kloke prelaten ville icke
äfventyra något genom att obetänksamt inkasta sig i
vågade företag. Gustafs höfvitsmän, Arvid Vestgöte,
inträngde slutligen i provinsen och tvingade Wadstena att
underkasta sig. Derefter marscherade ban på Linköping,
fodrade här samma undergifvenhet och fortsatte sedermera
sin väg mot Östersjökusten. Snart inträffade äfven Gustaf
sjelf och han tillvann sig genast lifliga sympatier. Biskop
Brask vistades då på sitt väl belastade slott Munkeboda
— det nuvarande Norsholm — och man visste ingenting
om hans tänkesätt. Gustaf affardade till honom ett bref,
hvari han skildrade fäderneslandets olyckor, dem man med
enighet och kraft måste afhjelpa. Han begärde äfven
bistånd af biskopen och hotade, om sådant vägrades honom,
att gå allvarsamt till väga. Linköping innehades af
Gustaf och bela den omkringliggande trakten var öfversvärnmad
af hans folk. Biskopen dröjde dock; men hans spejare
berättade honom, att Arvid Vestgöte af Gustaf anhållit om
tillstånd att få "besöka" biskopen. "Det kostar blott en
dagsresa till Munkeboda", hade den hetsige krigaren
talat "och den saken skall göras god". Det var icke längre
tid att dröja. Omgifven af hela sitt lysande hof begaf sig
biskopen till Gustafs hufvudqvarter i Skärkinds prestgård
och lofvade honom derstädes huldskap och bistånd.
Tillsammans anträdde de derpå färden till Linköping, der de
af innevånarne helsades med lifliga jubelrop. På slottet
gaf biskopen sedermera ståtliga gästabud för den unge
ädlingen, hvilken härifrån utfärdade den märkvärdiga
kallelsen till riksdagen i Wadstena, der det fallna Sverige
återupprättades, der man ville upphöja befriaren till
konung, men der Gustaf endast åtog sig riksföreståndarskapet.
Vid reformationsverkets genomförande uppträdde
biskop Brask öppet såsom Gustafs motståndare och var den
mest farlige af konungens alla antagonister. Det stora
verket gick dock orubbligt och segrande framåt och, som man
vet, sä fläckade Brask sitt namn och sitt embete genom
att. fegt tiv ur riket, efter det han utplundrat domkyrkan
pà nästan alla hennes skatter och dyrbarheter. År 1537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
