Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De första ungdomsskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Icke mindre förtjänta att uppmärksammas äro de små anmärkningar,
som skildra växtlokalerna med hänsyn till naturbeskaffenhet och
om-gifning. Med några fa ord förstår Linné redan i dessa små
uppsatser att göra namnlistan njutbar för läsaren genom att framlocka
en bild af den lefvande naturen, liksom ville han genom en vädjan
till hvars och ens egen erfarenhet bestyrka, att uppgiften är sann,
ett skrifsätt, som sedermera återfinnes i hans berömda floristiska verk,
Flora Lapponica och Flora Suecica, och som så att säga ger den
läsande nöjet af en utflykt i naturen. I Spolia botanica urskiljer
Linné många karakteristiska ståndorter; han har iakttagit en viss art
i skogen, en annan utmed landsvägarna i sin hemtrakt, andra på
maderna i Stenbrohult, andra åter på den sidländta ängen utanför
Malmö, Cornus sanguinea »där skogsbygden och slätten gräntzar
tillhopas», Arnica montana på alla ängar och backar i Småland och
Skåne», och f. ö. särhåller han vallar, fuktigare och torrare ängar,
åkerkanter, berg, strand, hafsbrädd, m. m. Det måste väcka
förvåning, att, oaktadt ett sådant föredöme, så många växtsamlare under
de följande seklerna ej ansett någon annan upplysning lämplig på en
växtetikett, än landskapet och årtalet för insamlingen.
Det kan ej förnekas, att Linné genom dessa botaniska
ungdomsskrifter lämnat ett mycket värdefullt bidrag till vårt lands
natur-beskrifning och därvid upptäckt och ådagalagt växtkännedomens
användbarhet och betydelse för detta ändamål.1 Det forskningsfält,
som växtkunskapen vid den tiden erbjöd, har han också redan nu
börjat att med stark och säker hand bearbeta, och det har redan
visats, att han haft till sitt förfogande omfattande floristiska kunskaper
genom själfstudier i naturen. De ifrågavarande ungdomsskrifterna
ådagalägga vidare en högst betydande kännedom om den botaniska
litteraturen. Några botaniska läroböcker funnos ej, och ej heller
några samlingar att rådfråga; först hos Stobæus i Lund fick Linné
se ett ordnadt herbarium; någon undervisning i botanik fick han ej
under sin studenttid därstädes (1727—28), och i företalet till sin
Cata-logus plant rar, (Uppsala, december 1728) ursäktar han sina misstag
1 Om man till jämförelse genomser ett liknande svenskt arbete af något äldre
datum, Chloris gothica af O. Bromelius, 1694, en af de tidigaste lokalflororna här
i norden och en liten bok af stora förtjänster, finner man endast ett tomt
namnregister jämte synonymer, och för den svensktalande allmänhetens räkning endast de
inhemska växtnamnen. Och dock inledes denna lilla bok med 5 företal af
författaren och 7 versifierade loftal till densamme, hvari man till och med läser följande
strofer: »Ast, Duce Te, Noster præpollens arte Machaon, Ex latebris prodit Flora
retecta caput» och »Wårt Götheborg ey wet Af sin Lycksalighet, Det kunnen I
dem lära».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
