Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hortus Uplandicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»4
förenat Foemculum och Anethum i samma släkte; skälet därtill har
varit, att botanisterna sökt släktkaraktärerna inom umbellatemas klass
hos frukterna (in seminibus).» Linné anser således nu, att csemina»
(delfrukterna) blott böra tjäna till »differentia specifica». Ett annat
af Linnés nya, länga namn i Hört. Upl. 4 är »(Tunica) floribus
plu-rimis in capitulum setis intertextum congestis» eller borstnejlikan (nu
Diantkus b ar b a tus), men här gällde det att finna ett nytt artnamn
(d. v. s. artskillnad), som kunde öfverordnas öfver de tre
fárgvarie-teter, hvilka förut stått såsom samordnade arter.
Den gallring, som Linné sålunda utfört genom varieteternas
inflyttande under arter, leder till en minskning af »växternas» antal:
Hört. Upl. 2 innehåller 517 nummer, men Hört UpL 4 endast 469
och Adonis Upl. 499. Den sistnämnda upplagan (Ad. Upl.) är dock
nära dubbelt så diger som Hört Upl. 2 genom den ökade mängden
af iakttagelser och anmärkningar. Dessa äro mest af deskriptiv art,
men äfven andra finnas med växtgeografiskt, historiskt, biologiskt
och farmakologiskt innehåll, och Adonis Uplandicus är, oafsedt sitt
stora växtantal, af mycket växlande innehåll.
Ur Hört. Upl. 4 och Adonis Upl. må slutligen anföras ett-par
nya släkten, som ännu äga bestånd inom växtsystematiken: Heliantkus
(de föregående botanisternas »Sol», »Corona», »Helenium»,
»Helian-themum» o. s. v.) och Rudbeckia (utbruten ur »Helianthemum»), åt
hvilkens grundande och beskrifning en hel sida är ägnad. Bland
alldeles nya växtformer märkes en varietet »Hyssopus floribus incanis»
från hans faders trädgård i Stenbrohult1
Vår korta granskning af Hortus (och Adonis) Uplandicus har
ådagalagt, att den unge författaren är förtrogen med sin tids
förnämsta botaniska böcker, att han anmärker brister och oriktigheter
däri, och att han känner sig kallad att fylla bristerna och rätta
misstagen. Med pietet afskrifver han om och om igen sina auktorers
satser och behåller äfven åtskilligt, som han ej finner fullgodt, men
där misstagen ej kunna försvaras, gör han utan tvekan sina rättelser.
De nyuppställda grupperna, släktena och arterna, de förbättrade
»differentiæ specificæ», artbegreppets höjande öfver »varieteterna»
(lokalformer, kulturformer o. dyl.) och det vaknande behofvet af en
klarare terminologi — dessa äro vetenskapliga framsteg, som dock
först blefvo kända genom den store mästarens senare arbeten.
Jämförd med föregående och samtida skrifter af likartadt inne-
1 »Non descripta, in horto patris mci», Hört Upl. 3; » ...hæc variatio apud
Botanicos annotata non repcritur... florcs hujus etiam minores sunt quam
ante-cedentium, in reliquis exacte conveniunt», Ad. Upl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
