Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hortus Uplandicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
tuatáa och Polydynamia (den sista omfattande det nuvafande släktet
Oxalis); (3) Affinitas med 2 klasser, Adelpkia och Syngenesim. —
Under »Biclinæ (nuptiæ)» uppställas 2 underafdelningar: (1) Cèn/m*
gmm med 2 klasser, Monoecia och Bioeáa% och (2) Adultermm med
endast en klass Mechèa (den 20:e och näst sista).
Uti Hört. Upl. 4 och Adonis Uplandicus (bägge 1731)
uppträder samma system utvidgadt till 24 klasser; de nytillkomna äro (7)
Heptandria och (20) Gynandria, hvarjämte »Adelphia» uppdelats i
»Monodelphia» och »Didelphia». Här skrifves också Diandria,
Di-dynamia, Dioecia. Systemet har titeln »Divisio Methodi Nostrae»
och inledes med orden: »Nuptiæ plantarum sunt...» Men nu har
Linné dessutom bifogat en tabell af ungefar samma omfång, benämnd
»Explicatio Methodi», som inledes med orden: »Stamina et Pistilla
sunt vel (1) nuda et visibilia»... (2) »tecta et membrana abscondita
s. involuta» (det senare fallet åsyftar Cryptogamia); o. s. v. Uti
Adonis Upl. bifogas parallelt med dessa båda ytterligare en tredje
tabell med rubriken »Classes in Systemate nostro Sexuali allegorice
nominatæ», som dock till uttryckssätt föga skiljer sig från den första.
Sexualsystemet har Linné alltså funnit genom sin tillit till den
upptäckten (se sid. 16), att växterna, som fortplanta sig liksom djuren,
äfven hafva samma könsmotsats som de, att vidare blomman är
platsen för »nuptiæ», och att stamina och pistilla förrätta den
funktion, som är blommans hufvuduppgift. Detta finner Linné
bekräf-tadt äfven genom sina egna iakttagelser och undersökningar af alla
de blommor, som voro honom tillgängliga. Den första sats han
uppställer lyder därför så: ståndare och pistiller äro blommans
väsentligaste (essentiellaste) delar, som ej kunna saknas, där en blomma
finnes. Någon anledning att tillskrifva kronbladen en sådan
betydelse, finner han däremot icke. Ståndare och pistiller böra alltså
kunna lämna en indelningsgrund, som räcker för alla växter (att
äfven de s. k. kryptogamerna förrätta sina »nuptiæ» och hafva blomma
och frukt, var delvis en hypotes eller en aning; i Systema naturæ
står dock äfven Ficus bland kryptogamerna). Däri ligger ena sidan
af systemets styrka.1
Att Linné redan tidigt ägde en mycket omfattande och
detaljerad kunskap i blombyggnaden, är obestridligt; detta bestyrkes af
hans arbetes hastiga mognad, som kanske mest framträder i Flora
Lapponica 1737 (innehållande undersökningarna från 1732) och i
jätteverket Genera plantarum 1737 med dess detaljrikedom och nog-
1 »Robur systematis sexualis», Systema naturæ. »Ultima tamcn classis
vide-tur a Creatori veluti exclusa a theoria staminum».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
