- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
17

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hortus Uplandicus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

höjer sig till poetisk flykt under hänförelsen för ämnet. Det förtjänar
äfven ihågkommas, att denna lilla skrift innehåller flera nyheter på det
område, som här särskildt intresserar oss, nämligen blombyggnaden
för systematiskt och deskriptivt ändamål. Hit hör särskildt den
växtgrupp, i § XIV, som Linné kallar »Anomalæ, duplices flores
præferentes», d. v. s. blommor af två slag eller med »öfverflödiga
delar»: »Opulus, Atriplex, Parietaria, Limon, Acer, Arum, Helleborus,
Trollius, Napellus, Cardamindum (= Tropæolum), Parnassia» (de sista
omtalade för de organ, som sedan med en generell benämning kallas
»nectarium»). Likaså må omnämnas de nya eller i ny mening
begagnade namnen Moriformis, Bryonoides, Acinaria, Mniodes, Impia,
namn, som Linné sedermera låtit falla, men som äro värdefulla att
minnas från ifrågavarande tidpunkt, emedan de beteckna växtsläkten,
som Linné redan nu urskiljt för någon egendomlighet i
blombyggnaden, ett bevis på den omsorg, hvarmed han granskade alla
åtkomliga blommor.

Sexualsystemet.

Sedan Linné »sett så länge på Stamina och Pistilla att han
funnit det de icke woro mindre skiljagtiga än Peiala (= kronbladen),
och att de woro de essentiellaste delar i blomman» (se sid. 15), »fick
han i hågen att göra en ny method öfwer alla Wäxter». Snille och
ihärdighet förde honom hastigt till målet: ett nytt växtsystem. Det
första utkastet, till sin grundtanke fullt färdigt för all framtid, finnes
redan i Linnés manuskript till Hortus Uplandicus 3, dateradt 1730.1
Han kallar här sitt system »min egen metod, som visas uti mina
Nuptiis plantarum», och själfva uppställningen eller »Classium
dis-tributio» inledes med orden »Nuptiæ plantarum: publicæ...»
(härunder komma 20 klasser, de numera s. k. fanerogamernà), och »...
occultæ» (d. v. s. dolda, hvarunder innefattas den 2i:a och sista
klassen Cryptogamia). Indelningen fortgår vidare sålunda: »(Nuptiæ
plantarum publicæ sunt) Monoclinœ* (härunder innefattas hvad vi nu
kalla samkönade blommor) och »... Biclinœ» (diklina eller skiljkönade
blommor). Under »Monoclinæ (nuptiæ)» uppställas 3 underafdelningar:
(1) Indiffereniismus med 12 klasser, Monandria, Biandria, Triandria
etc. till och med Eicosandria och Polygynia (någon »Heptandria»
finnes dock ej här); (2) Potentia med 3 klasser, Bidynamia* Tetrady-

1 Utg. i akademisk inbjudningsskrift af Th. M. Fries, Uppsala 1899; jfr
ut-gifvarens inledande af handling därstädes, sid. 8—10.

C. A. M. Lindman, Linné såsom botanist. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free