Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3*
Såväl hyllet som ståndarna och pistillen beskrifvas högst
ofullständigt; för hvarje organ finns dock en noggrann afbildning.
Ännu ett exempel må anföras från Tournefort, nämligen släktet
Ranunculus, hvars genuskaraktär lyder sålunda:
» Ranunculus est plantæ genus, flore rosaceo (här afbildas tre olika blommor,
Ranunculus acer, Ficaria verna och Alisma plantago) plurimis scilicet petalis (bild
af ett kronblad, dock utan Ranunculus-nektariet) in orbem positis constante, et
ca-lyce multifolio plerumque donato (bild af fodret hos Ranunculus och Ficaria). Hx
floris meditullio surgit pistillum (bild af pistillsamlingen hos en Ranunculus), quod
deinde abit in fruetum fere globosum (här atbildas småfruktsamlingar af Ran. acer,
R. arvensis och Alisma plantago), vel cylindraceum (bild af småfrukterna af oviss
an) aut spicatum (småfruktsamlingen af Adonis autumnalis, nära 4 cm. lång),
cu-jus axi seu placentæ (bild af pistillfästet eller blomaxelns kägelformiga del) multa
semina (bilder af karpeller hos Ranunculus-, Adonis- och Alisma-arter) adhærescunt
plerumque nuda».
Ur Tourneforts epokgörande arbete må slutligen anföras
följande exempel. Han uppräknar 4 släkten, Caprifolium,
Periclyme-nuro, Chamæcerasus, Xylosteum, hvilkas genuskaraktär ordagrannt
öf-verensstämma, utom att blommorna hos de båda sista (3 och 4) sitta
parvis, hvarjämte 1 (som är vår Lonicera caprifolium) och 3 (vår
Lonicera xylosteum) hafva brämet starkare olikflikigt. Dessa fyra
släkten sammanslår Linné sedermera till ett under namnet Lonicera.
För att visa växtsläktenas behandling före Linnés uppträdande
skola vi taga ännu ett exempel från ett grundlärdt och omsorgsfullt
verk, nämligen J. Scheuchzer’s Agrostographia 1719, en monografi
öfver gräsen och halfgräsen m. m. På 512 kvartsidor uppräknar
denne författare ett mycket stort antal gräs (samt halfgräs o. dyl.),
indelade i en mängd grupper, som till en del äro tydliga släkten.
Tourneforts föredöme har dock ej inverkat mycket på Scheuchzer,
ty hvarken förekommer namnet »genus», ej heller är någon af
grupperna benämnd med ett genusnamn, utan blott försedd med en
längre diagnos. (Hos Tournefort finnas dock redan Triticum,
Hor-deum, Avena och Milium såsom släkten). Arterna åter, till hvilken
af dessa (släkt-)grupper de än må höra, hafva ej heller ett namn, utan
en mångordig »differentia specifica* eller diagnos, som för dem alla
(med mycket fa undantag, såsom Milium och Arundo) börjar med
ordet »Gramen» (gräs), hvilket alltså gör tjänst som det närmast
högre begreppet eller genus. Såsom exempel må tagas en liten grupp,
som tydligare än de flesta bildar ett släkte, och af hvars långa
diagnos vi här endast anföra orden: »Gramina tremula dicta» (d. v. s.
darrgräsen). Hit höra 4 arter: 1 Gramen tremulum maximum C. B.
(Linnés Briza maxima), 2 Gram. trem. majus C. B. (B. media), 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
