Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Species plantarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4«
förverkligade (Genera plantarum, Fundamenta botanica, Critica
bo-tanica).
Linné har sålunda pä några få år, om ej uppväxt- och
ynglingaåren medräknas, tiUryggalagt den utvecklingsperiod, som, för
att använda hans egna termer (Fundam. bot 8), kännetecknar en
»Botanicus vems» såsom »Collector» och särsldldt såsom
»Peregri-nator» (Florula Lapponica m. m.), »Adonis» (Hortus och Adoois
Uplandicus) och »Florista» (Catalogus plantarum rariorum, Spcdia bo*
tanica, men framför allt Flora Lapponica och Flora Suecica). Han
hade därpå i medvetande af sin omfattande och säkra
materialkännedom ej tvekat och ej dröjt att taga steget till »Methodicus»
(Fund. bot 18) och såsom sådan har han med ens svingat sig upp
på den plats, som han på fullt allvar i sin nitälskan för vetenskapen
gör till den högsta värdighet, en »Metodicus» kan uppnå:
Systematicus (Fund. bot 24)
Orthodoxus (26)
Universalis (27)
Sexualista (31),
den hedersplats, som ännu tillhörde honom ensam och den han
beklädde såsom »Princeps botanicorum».
Genom sin fulländade »metod» (Fund. bot. 153) har Linné
sålunda gjort örtkunskapen redig och möjlig — denna för oss
oumbärliga kunskap om naturens alster, »quæ ita cum nostris commodis
combinavit summum Ens, ut eis, unde omnia nostra böna
desumi-mus, carere nulla ratio queamus» (som det högsta väsendet så
förbundit med våra fördelar, att vi därifrån hämta allt vårt goda och
omöjligen kunna undvara dem). Ja, »quo magis hæc intelligimus,
eo etiam plura in usum generis humani cedunt» (ju mera vi inse
detta, desto större förmåner komma människosläktet till godo). En
omfattande kunskap om naturalstren är således nödvändig. »Hela
ekonomien stöder sig på kunskapen om de naturliga kropparna», säger
Linné, och dem lära vi fortast och lättast att känna med systemets
hjälp: »filum ariadneum Botanices est systema, sine quo chaos»
(Fund. bot. 156). Dessa ord voro ej nya. Jungius hade före 1657
sagt: »Om växterna ej uppföras i klasser, släkten och arter efter en
bestämd metod (»ratio») utan efter den eller den personens godtycke,
blir växtstudiet ändlöst». Linné har i Gen. plant, (företalet, § 29)
gifvit följande drastiska exempel på systemets gagn (»usus»): Låt
två studerande, den ene en systematicus, den andre en empiricus,
komma in i en trädgård, full af utländska och obekanta växter och
försedd med ett utmärkt botaniskt bibliotek: då den förre lätt stal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
