Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ordines naturales
- Organläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menta är omisskänligt.1 B. de Jussieu har dock aldrig publicerat
sitt system, utan endast tillämpat det i konung Ludvig XV:s
trädgård i Trianon i Versailles, men hans brorson A. L. de Jussieu har
med angifvande af år 1759 publicerat det i samband med sitt eget
naturliga system. I olikhet med Linnés Fragmenta o. s. v. ställer B. de
Jussieu de lägsta växterna först. A. L. de Jussieu (1748—1836)
arbetade vidare till samma mål och utgaf 1789 sitt namnkunniga
naturliga system af 25 klasser och 100 naturliga familjer,2 således ett
djärft framsteg framom Linnés försiktiga behandling af detta ämne,
och hans tankegång, sträfvanden och resultat stå i närmaste
samklang med Linnés lära om Methodus naturalis.
Organläran.
Uti Linnés Fundamenta botanica (»Botanikens lagar», 1736) rinnas
några kapitel, som i olikhet med de öfriga ej blott innehålla allmänna
föreskrifter och definitioner, utan en uppräkning, indelning och kort
beskrifning af växtens yttre organ, nämligen kap. III Plantœ, kap.
IV Fructificatio och delvis kap. V Sexus. I dessa kapitel afhandlas
alltså växtrikets organlära, morfologien eller organografien.
De nämnda rubrikerna återfinnas i Philosophia botanica (1751),
indelade i paragrafer af samma antal och nummerföljd som i
Fundamenta botanica, ehuru h. o. d. med något förändrad lydelse samt
utvidgade med talrika underafdelningar och en stor mängd växter
såsom exempel. I Philosophia botanica innehålla äfven andra
kapitel, t. ex. VI Characteres, en stor mängd exempel och definitioner
inom samma område. Men äfven de omfångsrika arbeten af
systematisk och deskriptiv art, som Linné redan på 1730-talet fullbordade,
t. ex. Genera plantarum och Flora Lapponica, innehålla en så
mångsidig och så följdriktig tillämpning af Fundamenta botanica, att äfven
de kunna tjäna till ledning vid studiet af Linnés uppfattning af
växternas byggnad och den terminologi, hvarpå hans systematiska och
deskriptiva reformer stödja sig.
Under den tid, som närmast föregår Linnés framträdande,
saknas ej mångsidiga och omständliga redogörelser för växternas delar
och dessas betydelse. Ett af de rikhaltigaste bland de verk, som
1 Att B. de Jussieu hämtat sitt naturliga system från Linné, är kändt genom
ett meddelande därom i Eloge de M. de Jussieu, Histoirc de 1’Academie Royale
des Sciences Annce 1777 (Paris 1780).
* Antoine Laurent de Jussieu, Genera plantarum, 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0065.html
