Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
hvardera sidan har en mjuk tand, förhårdnar och förstoras till
sido-tornar, så att en 3-delad torn bildas»; i Spec. plantar. ed. 2: »folia
caulina alterna: horum infimum subpinnatifidum dentibus spinosis;
reliqua mutata in spinas tripartitas». Dessa iakttagelser äro
otvifvel-aktigt Linnés egna.1 Man kan omöjligen förneka, att Linnés
skrifter innehålla alltför mycket material till metamorfosläran, för att man
skulle behöfva framflytta dennas första uppkomst till vare sig Wolff,
som gjort de första utvecklingshistoriska undersökningarna, eller till
Goethes framställning af växternas metamorfos.2
De skrifter af Linné, i hvilka man bredvid Philosophia
bota-nica finner utförligare framställningar på organlärans område, äro —
såsom synes af många citat i det föregående — de akademiska
dis-putationerna i Anwenitatcs academicœ. Under denna titel samlade
och utgaf Linné de talrika afhandlingar, som försvarats under hans
præsidium och till större eller mindre del författats af honom, men
formulerats af hans lärjungar. Hela serien utgör 10 volymer, hvaraf
de 3 sista utgåfvos efter Linnés död. De botaniska och medicinskt
botaniska af handlingarna i samligen uppgå till öfver 100, hvaraf en
tredjedel hafva morfologiskt och biologiskt innehåll; ett större antal af
de senare omtalas på de följande sidorna. Detta betydande antal
småskrifter äro jämte Linné-lärjungarnas resor ett lysande minnesmärke
öfver botanikens, zoologiens, geologiens, medicinens och ekonomiens
mångsidiga utveckling genom Linnés underbara inflytande på sin
samtid.
En del af disputationerna i Amoenitates academicæ hafva ej
alltid samma vetenskapliga form som Linnés öfriga skrifter; härom
talar denna skriftsamlings titel, som kan öfversättas med
»Akademiska nöjesstunder», och bruket påbjöd, att de höllos i en retorisk
stil, som genom öfverdrifter och generaliseringar skadat innehållet
Men äfven dessa arbeten måste bedömas efter sin tid. Det var då
ej ovanligt, att man underskattade ämnets svårigheter och
arbetsfältets storlek, och äfven Linné själf har begått det misstaget att
vilja förklara företeelser, som ej kunna förklaras, utan som vi måste
1 Jämför Rajus, Hist plant., om Berberis: »Den är beväpnad med hotfulla
tornar, oftast 2 eller 3 från samma punkt, och från samma ställe utgå äfven bladen,
som i hela sin omkrets bära mjukare småtornar, men de blad, som uppkomma vid
första groningen, kan man finna flikiga och försedda med stickande tornar». — Uti
Boerhaaves Index alter plant. Lugd. Bot, 1727, läses om Berberis endast följande:
»spinæ acutæ, unitæ».
* C. F. Wolff, Theoria generationis, 1759; J. W. von Goethe, Versuch die
Metamorphose der Pflanzen zu erklären, 1790.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
