- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
78

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran - Växtlifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

låta stå såsom postulat och gifna fakta till utgångspunkter för
vetenskapen. För att rätt kunna bedöma författarskapet i dessa
disputationer, måste man äfven taga hänsyn till lynnet hos denna
tid, som utan skepticism tog trons visshet, sunda förnuftets
lärdomar och auktoriteters påståenden till vägledning, sida vid sida med
klart insedda slutsatser. Det finnes i Linnés skrifter exempel på,
att två satser, som behöfva bevisas, användas till bevis för
hvar-andra, emedan de bekräfta hvarandra, något som för en skolad
forskning är ett cirkelbevis; men Linné och hans samtid ansågo detta
förfaringssätt såsom ett medel till ökad naturkännedom, då
iakttagelser och försök ej funnos att tillgå. Men mången gång ser man
Linné af bryta betraktelsen med den påminnelsen, att »ämnet ej kan
vidare utvecklas förr än någon åtagit sig dess experimentella
bevisande», att »hvad vi se med våra ögon måste hållas för sant», att
»observationer men icke gissningar anstå naturforskaren», och ofta
hänvisar han till sitt eget föredöme såsom en iakttagare, som icke
skydde mödan. Dessa akademiska disputationer hafva haft en stor
betydelse för naturkunskapens utbredning till vida kretsar, för hvilka
den eljest skulle varit främmande, och särskildt Öfverflöda de på
allmänna satser, väl formulerade postulat och fruktbara idéer, som
gifva dessa afhandlingar ett bestående värde.


Växtlifvet.



Linnés naturbeundran och varma känsla, hans öppna blick och
skarpa uppmärksamhet i umgänget med naturen voro de första stora
drag i hans personlighet, som gjorde sig allmänt bemärkta. Redan
under sin Lapplandsresa 1732 har han ådagalagt dessa egenskaper
på ett sådant sätt, att hans skildring af denna resa, Iter Lapp07iicum,1
är för alla tider en förebild för en resande naturforskares uppgifter
och arbetssätt, och de iakttagelser, som däri finnas samlade, äro
genom sin mängd och sin mångsidighet lika förvånansvärda.2 Denna
resas botaniska resultat offentliggjordes 1737 i Flora Lapponica, ett
arbete, som icke blott genom sitt floristiska och deskriptiva
innehåll, utan ännu mer genom de målande naturskildringarna och de
många observationerna öfver växternas lif och uppträdande söker
sin like i hela den tidens botaniska litteratur. Samma lifliga intresse
för växtvärldens företeelser återfinner man i Linnés Flora Suecica,
och icke ens i Genera plantanwi, Species plantarum och öfriga rent

1 I Carl von Linnés Ungdomsskrifter, II, 1889.

2 ^Principium erit mirari omnia, etiam tritissima», Philos. bot., sid. 297.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free