Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
sectorum Flora, 1752, Miracula insectorum, 1752, Vematio arborum,
1753, Demonstrationes plantarum, 1753 (alla i Amoen. acad. III);
Stationes plantarum, 1754, Horticultura academica, 1754,
Metamorpho-sis plantarum, 1755, Somnus plantarum, 1755, Fungus melite?isis,
1755, Calendarium floræ, 1756, Flora alpina, 1756 (alla i Amoen.
acad. IV); Transmutatio frumentorum, 1757, F?’utetum Suecicum, 1758,
Arboretum Suecicum, 1759, Instructioperegi’inatoris, 1759 (alla i Amoen,
acad. V); Generatio ambigena, 1759, Politia naturœ, 1760,1 Nectaria
florum, 1762, Fundamenta fructificationis, 1J62, Prolepsis plantarum,
1760 och 1763 (alla i Amoen. acad. VI); Usus muscorum, 1766,
Mundus invisibilis, 17671 (Amoen. acad. VII); Coloniæ plantarum,
1768, Esca avium domesticarum, 1774, Ledum palustre, 1775 (alla i
Amoen. acad. VIII); Disquisitio de quœsiione ab Acad. Imper. scient.
Petrop. in annum ij’jp p†o prœmio proposita: Sexum pla7itarum
ar-gumentis et experimentis novis, prœter adhuc jam cognita, vel corro*
borare vel impugnare, prœmissa expositione kistorica etphysica omnium
plantœ partium quœ etc. (i Novi Commentarii Acad. Scient. Imper.
Petrop., V, 1760, samt i Amoen. acad. X).
Uti dessa många arbeten finnes ett så rikt förråd af
iakttagelser öfver lifsföreteelser af olika slag, att blott få områden af senare
tiders fysiologi, biologi, ekologi och växtgeografi kunna uppsökas,
där ej Linné lämnat något meddelande, och med vissa frågor har
han ifrigt sysselsatt sig såsom iakttagare och tänkare. Dessa
skrifter beröra växternas uppkomst och alstring, förökning, artbildning,
variation, hybridisering, de allmänna villkoren för växtlifvet, dess
växlingar vmder årets och dygnets lopp samt i olika klimat och
jordmån, näringslifvet, tillväxten, rörelserna, växternas nytta, skada,
skyddsmedel, odling, inbördes förhållande och förhållande till
djurvärlden. Genom en sammanställning af korta utdrag skola vi söka
framhålla hufvudpunkterna af denna forskning. Utrymmet tillåter ej
att, enär frågorna äro många och spridda, i hvarje fall göra en
jämförelse med samtida arbeten eller med vetenskapens ståndpunkt i
det hela. Syftemålet skall här i främsta rummet blifva att anföra
de viktigaste iakttagelser, som Linné själf gjort inom fäderneslandets
natur, och de åsikter han under sitt långvariga arbete i den botaniska
trädgården bildat sig om växtlifvet i allmänhet.
Frågan »hvad är en växt?» besvarade Linné i början med
orden »växterna lefva och växa, men känna icke», ett svar som
redan gifvits af Jungius, om icke förr, och som för Linnés Systema
naturæ var tillräckligt till skillnad från mineralierna, som icke lefva,
och djuren, som både lefva, växa och känna. Sedermera, vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
