Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i
rent botanisk framställning, har Linné fattat växten djupare, och
dess natur att vara en organism uttrycker han med orden »vita
piultiplicata» eller »vita composita, coadunata». Mot slutet af sin
lefnad uttrycker han växternas skillnad från djuren med
kännemärket: de sakna frivillig rörelse (»absque motu voluntario», Syst. nat.
ed. 12, 1767). Det är tydligt, att han härmed velat säga, att
växternas rörelser (nutationerna, tillväxtrörelserna m. m., som längre ned
skola omtalas) äro ofrivilliga (se sid. 101; jämför Somnus plant., 1:4,
Am. ac. 4), men tillika, att växterna sakna förmåga att frivilligt
förflytta sig från platsen. Detta senare var växternas urgamla
kännemärke (jämför Philos. bot., Introductio, 3).
Växtvärldens uppkomst har skett genom en skapelse i
begynnelsen (in principio) eller åtminstone från början (ab initio). Af
hvarje olika slag frambragtes blott 2 individ af skilda kön eller 1
individ med samkönad blomma. Till en början antog Linné, att
alla arter, som nu finnas, sålunda blefvo skapade, men sedermera
(Gen. plant. 1764) formulerar han sin åsikt annorlunda. Alla de
olika, i förstone skapade växterna (t. ex. a, b, c, d, o. s. v.) blefvo
sedan korsade med hvarandra och frambragte därigenom ej blott
med sig själfva lika afkomlingar (a, b, c o. s. v.), utan äfven olika
(ab, ac, ad, be o. s. v.). På dessa sätt uppkommo släktena (genera).
Äfven dessa fortplantade sig dels med likadana afkomlingar (a, b,
c, ab, ac, be, bd o. s. v.), dels korsades de (aab, bab, aac o. s. v.),
och så hafva arterna uppkommit. De först skapade voro alltså
or-dines. — Enligt senare uttalanden af Linné synes det som om han
ansett troligt, att arter ännu kunna uppkomma.
Växterna i naturen äro således arter’, d. v. s. växtriket (liksom
djurriket) består af enheter, som sammanhålla inom sig en mängd
individer genom vissa bestämda egenskaper (dels inre egenskaper,
dels yttre synliga kännetecken). Enligt flera skilda uttryck af Linné
har han tydligen menat, att dessa enheter äro kvalitativt olika
hvarandra såsom en följd däraf, att de skapats hvar och en efter sin art
och således hafva sina väsentliga bestämningar gifna af naturen (eller
fatt dem nedlagda i sin natur), och således ej att förblanda med
tillfälliga eller godtyckliga egenskaper; hur mycket en art varierar,
finnes dock alltid kvar däri det som gör den till just den arten, och
om variationen upphör eller går tillbaka, återfinner man den vilda,
d. v. s. naturliga arten. Ingen naturhistoriker har före Linné så
be-stämdt och utan tvekan förklarat artbegreppet såsom en naturlig
C. A. M. Lindman, Linné såsom botanist. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
